måndag 19 september 2011

Ljuset som du tände i mig, det har jag alltid kvar

Åtta år.

Åtta år med tårar, skratt, lycka och sorg.
Åtta år, och det har inte gått en dag utan att jag har tänkt på dig.
Åtta år, och jag kan fortfarande inte tala om saknaden efter dig utan att tårarna faller.
Åtta år av "Vad du är stark!"
Åtta år av att känna sig så svag.
Åtta år, en hel evighet, säger vissa.
Åtta år, det var precis som igår, säger jag.
Åtta år och jag hatar fortfarande att jag inte fått ha de åtta åren med dig.
Åtta år.

Jag hoppas att du har det bra någonstans mamma.

32 kommentarer:

  1. Får mig en tankeställare när jag läser ditt inlägg Man ska passa på att njuta när man har dem i livet
    Ha en bra vecka

    SvaraRadera
  2. Vad fint skrivet Fröken Fräken. Man berörs av det vackra.

    Som förälder vill man vara kvar för sina barn. <3

    Kram Anna

    SvaraRadera
  3. För mig är det snart 7 år sedan, men min pappa. Känner precis likadant som du skriver. Har idag sett flera Arla tankbilar och önskat att det var pappa som satt i någon av dem.
    Massor med kramar till dig idag! Känner med dig.

    SvaraRadera
  4. KRAMAR till dig kära Fröken.
    Vet hur det känns snart 7 år sen min pappa lämnade mig för det är så jag känner...

    KRAM från mig som känner mig lite sorgsen nu...

    SvaraRadera
  5. Många stora och varma kramar till dig!

    SvaraRadera
  6. Hujeda :(! Vackert skrivet, fröken.

    SvaraRadera
  7. Ditt sätt att beskriva saknad och sorg berör mitt hjärta. Kramar

    SvaraRadera
  8. Mina tårar faller för din skull. Kan inte ens föreställa mig hur det skulle kännas att förlora min mamma.

    Varm kram!

    SvaraRadera
  9. Hej fina du. Du skriver så bra.
    En stor varm kram till dig.

    SvaraRadera
  10. Hej där rara fröken Fräken. Dina ord går rätt in i hjärtat! Varma kramar!Torprosen

    SvaraRadera
  11. Jag vet hur det känns. Själv räknar jag denna sommaren till 9 år utan min mamma. Det svider så gott som dagligen. Stor kram!

    SvaraRadera
  12. Inga ord räcker till, smärtan finns och vill bara inte ebba ut! Kram till tröst att orka en dag i taget!

    SvaraRadera
  13. Så fint du skriver om din mamma! Förstår att det måste vara smärtsamt. Tänker på dig!

    Kram
    Elisabet

    PS. Höganäskrusen var jättefina. Klart att du kan ha flera...

    SvaraRadera
  14. I aug var det tre år sedan min mamma gick bort 52 år gammal...känner precis som du och kommer sakna henne precis lika mycket om tio år. Mamma är alltid mamma. Fina ord. Stor kram!

    SvaraRadera
  15. Fint skrivet. Jag har inte upplevt det du har, men jag förstår att det är tomt utan henne.
    Stor kram!

    SvaraRadera
  16. För mig är det oxå snart 8 år sen min älskade mamma gick bort..känner i gen det du skriver och saknar henne lika nu som då....kraam!

    SvaraRadera
  17. Det hoppas jag med. Kramar till dig.

    SvaraRadera
  18. Berörd!! Som om jag skulle ha skrivit det själv, precis det jag hade på hjärtat idag...samma ord ungefär men 14 år sen jag miste det finaste jag hade i livet. Det går aldrig om, det blir aldrig lättare, man lär sig bara att leva med såren...men det svider varje dag och gråten är nära ofta. Kramar om dig fastän jag inte känner dig!

    Kram från en som också lever med ett stort tomrum i hjärtat för alltid!
    Sanna

    SvaraRadera
  19. Så fint skrivet. Det berör mig. Kramar om.

    SvaraRadera
  20. Styrke kramar till dig!

    Livet kan vara fruktansvärt orättvist. Min pappa lämnade oss för 1,5 år sedan... Jag hoppas att man kan lära sig leva med smärtan & saknaden som finns inom en...

    SvaraRadera
  21. Åh, jag känner igen mig i vartenda ord. Fast i år var det 10 år sen när min mamma gick bort.

    Styrkekramar.

    SvaraRadera
  22. Så fint du skriver och jag känner igen mig ivarje ord. Jag förlorade min mamma för 1,5 år sedan. Saknaden och sorgen är enorm fortfarande även om den har ändrat form...

    SvaraRadera
  23. 14 september var det ett år sedan...
    Så långt bort och ändå så nära...
    Saknar henne så!
    Har kommit tillbaka till dina vackra ord från dag till dag. Läst och gråtit... Du skriver så vackert om det. ♥

    SvaraRadera
  24. Miste min lilla mor i mars i år så jag vet hur det känns! Hon var inte bara min mamma utan även min allra allra bästa vän! Det är tung och hårt och just nu bara flyter jag med livet. kram

    SvaraRadera

Tack för att du tar dig tid att lämna en snäll kommentar! Kommentarer som innehåller reklam tas dock bort.