torsdag 3 januari 2013

Därför.

Jag finns inte på Facebook eller på Instagram.
Det är ett medvetet val, grundat på obegriplighet och på att jag har fullt upp med att finnas i det verkliga livet och på denna blogg.

Jag förstår faktiskt inte vad jag ska ha Facebook till. Jag känner till de olika funktioner som finns, och många har talat sig varma för detta. Men jag har ändå inte kommit på något behov jag har som kan fylllas tack vare FB. Många säger att FB är ett snabbt sätt att uppdatera sig på vad ens vänner gör. Men jag är nog mer en öga-mot-öga-människa som inte gillar att snacka i grupp.

Facebook upplever jag som en slags tävling i att visa upp och att bli bekräftad av så många som möjligt. Precis som om mitt liv inte skulle räknas om det inte gillades av tillräckligt många. Kanhända har jag ett stort behov av att vårda min egen personliga sfär och vill inte dela med mig till okända. Men jag har ingen lust att visa upp eller titta på andras nymålade naglar, torsdagens middag, fyllda rödvinsglas eller nya strumpor.

Instagram kan man ju ta del av även om man inte har det själv. I mina ögon bygger det på hastiga foton som man använt olika "konstnärliga" filter på, ibland ackompanjerat av ett par ord. Precis det motsatta mot vad jag är intresserad av med mitt bloggande. Jag lägger ned tid på att få till foton med tilltalande komposition, utifrån mitt kunnande, teknik och solens närvaro. Kanske lägger jag ned än mer tid på att få till en intressant, välskriven text med förhoppningsvis humor i. Att bara dra till med några ord är inget för mig.
Visst, det går säkert snabbt och enkelt med Instagram, men blir det bra då?

Jag vill inte splittra upp mig på flera olika sociala medier. Jag väljer att göra en sak ordentligt, så därför håller jag mig till bloggen.

Facebook eller Instagram kan säkert vara roligt för många.
Men det är inget för mig.

Herregud, jag ska ju hinna pyssla också.

Jag har ju äntligen idag prutat ned denna adventsljusstake från Hemtex som
jag har stora planer för!! Så här blir ett snabbt innan-foto i lysrörsbelysning
för attdet ska hinna bli något innan-foto.
Här ska pysslas!

17 kommentarer:

kungen o majkis sa...

Här har du en till Facebook och instagramvägrare. Har varken tid eller lust för att hänga mer på nätet och telefonen. Att blogga och läsa sköna bloggar är fullt tillräckligt för mig.

Blir väldans nyfiken på vad du ska hitta på med ljusstaken :-)!

Anonym sa...

Mycket bra skrivet! Vägrar facebook, men följer några få favoritbloggar via Instagram.

Hem och Harmoni Marie sa...

Jag har både blogg, Facebook och Instagram... inget av det tar ut det andra. Kul alltihop fast på olika sätt.

Pyssla på och gott nytt år till dig.
Marie

Grodmamman sa...

Jag har facebook och blogg, men inte instagram.
Ska bli spännande att se vad du ska göra med den där ljusstaken.
Kram

Malin på pastill.nu sa...

Jag har allt och älskar det :-D ;-) Facebook används mestadels till att ha kontakt med ett nätverk där vi samtalar varje dag i en dold grupp. Vi kan inte träffas då vi bor i olika länder och städer, men vi har nära kontakt via skrivande och FB har perfekta funktioner för det. Instagram har jag precis hittat till. Det är ett roligt sätt att göra något kreativt med sina mobilbilder. Jag lägger ner mycket tid på mina foton på bloggen, men ingen tid alls med mina mobilfoton, men fotar massor med den och delar med mig till min familj som vill se vad deras barnbarn gör bland annat. Jag tror det är lätt att ha en felaktig bild av vad alla använder de olika sociala medierna till. Alla gör det som passar dem bäst. "Man ska göra det man vill, det har jag alltid tyckt" som Pippi Lånstrump säger :-)

Silverkant sa...

Bra skrivet! Jag skaffade Facebook för ca ett år sen eftersom alla talade sig så varma om det. Men på det stora hela är det en rätt stor besvikelse. Det är, precis som du skriver, väldigt mycket vinglas och en klar uppstickare så här års: snögubbar. Mja, jag gillar bloggar bättre just för att de är mer genomtänkta och liksom långsamma på något sätt. Jag uppskattar att det finns en tanke bakom det man skriver/visar. Spontanitet kan vara bra vissa gånger, men när det handlar om att dela med sig av sitt liv (och sitt pyssel!) blir det spontana lätt...ointressant.

Ullis sa...

Förstår dig precis! Har facebook, men blir så stressad av det att jag högst besöker min sidan en gång varannan vecka. Men instagram tycker jag är kul, men jag har bara med min familj (7 personer) Vi delar med oss av det vi gör i vardagen, pyssel och barn, vilket är jätte kul tycker jag eftersom vi bor långt ifrån varandra.

Gott nytt år på dig!
Ullis

Benita sa...

Jag är ute dagligen må-fr på Facebook i o m jobbet och har därför en profil men använder den aldrig privat. Samma sak med Instagram. Jag tror det kan vara så att vi som bloggar "får vårt" ändå via bloggarna och har inget behov av ytterligare "likes", vi har våra nätvänner och våra IRL-ditos ändå. Jag tror att om jag inte hade bloggen skulle jag säkert nappa bättre på FB och IG. Jag började ju med Flickr och det var ju lite samma grej där, kul och överraskande att folk följde och att lika kul att följa likasinnade. När jag började blogga hann jag inte med Flickr och den dagen jag slutar blogga finns det säkert nåt nytt kul att haka på. Tror vi alla gillar bekräftelsen man får oavsett medium :).

Felix sa...

Håller med dig helt och hållet! Bloggar är mer intressanta och i bästa fall får man fina tips eller lär sig något. Jag är inte ett dugg intresserad av att få ett FB-meddelande att någon just har gått och lagt sig, ätit mat, eller vad det nu handlar om... Jag har ett FB-konto för jobbets skull, men ibland känns det genant att läsa vad andra skriver, och jag blir snabbt uttråkad.

Håller även med dig när det gäller nyårsfirande. Varför göra det så märkvärdigt...? Däremot håller jag inte med om julpyntet... ;-) Här är det kvar till Tjugondag Knut!

God fortsättning!
Elisabet

.::CaRiN::. sa...

Mycket bra skrivet! Här är en till som "vägrar" FB och Instagram! Tack för en inspirerande blogg! Kram!

Edith och Jag sa...

Håller med dig helt! Facebook förstår jag mig inte alls på. Jag förstår t.ex. inte meningen med att alla ska veta allt vad jag gör och att jag i min tur ska kunna hålla koll på alla. Jag blev mer eller mindre tvingad att skaffa ett facebook-konto i mitt jobb för att kunna ta del av viss information. Resultatet har bara blivit att jag inte hinner kolla facebook och att facebook mejlbombar mig om alla möjliga inlägg som gjorts. Det kontot kommer att avslutas igen. På instagram har jag skapat ett konto för att kunna ta del av en del bilder men jag har inte ens försökt att fota och lägga upp egna bilder där. Hur ska man hinna? Precis som du säger, vi måste ju hinna pyssla också:)
Kram Maria

Klankis sa...

Men hur ska du kunna se mina svampskördar om du inte har instagram? Eller om jag vill berätta vad som händer på Bromma Blocks? Där händer iof inte mycket så du kanske klarar dig.

Unknown sa...

God fortsättning på dig! Och vet du? Det där du skrivet är ju så bra! Jag har Facebook och Instagram och känner mig hela tiden otillräcklig. Nu bloggar jag inte alls för tillfället, vet inte vad jag ska bjuda på.

Bra tankeställare du kom med. Tack!

Kram
Pernilla

Nenne sa...

Som vanligt ett mkt bra inlägg! Många bloggare har fb-sidor men där orkar jag inte läsa. Det räcker så bra med ett ställe.

FB har jag privat för att hålla kontakt med goda vänner som flyttat. Ett bra sätt att hålla kontakt. Men de som tävlar i "flest vänner-vinner" vill jag inte vara vän med. Jag resonerar som så; de som jag gärna tar en fika med på stan om vi möts - vi kan va vänner på FB. Övriga göre sig icke besvär. Och det där med att bli bekräftade hela tiden, dom har jag också plockat bort. Man mår så mycket bättre då!

Önskar dig en härlig helg med mycket pyssel!

Humlans Lott sa...

Håller med, fast jag har FB. Känner mig just nu ohyggligt trött på FB och funderar starkt på att dra ur sladden och försvinna ett tag. Men jag tycker samtidigt att FB är bra, man får kontakt med gamla vänner som man inte träffat på tusen år.

Jag kan känna likadant om min blogg faktiskt. Att det blir för mycket. Helst önskar jag att jag skulle stå emot alla sociala medier överhuvudtaget. Att bara vara närvarande i livet som pågår!

Ha det fint!

Anonym sa...

Håller med dig, "Humlans blogg". Det kan bli lite tröttsamt ett tag, men jag kommer ändå att hålla mig kvar på fb. Jag kan ju sj'lv bestämma, vilka jag vill ska dela mina olika kommentare och dessutom har jag fått kontakt med personer ur mitt "tidigare liv". Jag har verkligen undrat var de tagit vägen och de har undrat var jag har tagit vägen. Bl.a. en "bonuskusin" som försvann och det gick inte tt finna henne av olika anledningar. Nu har vi regelbunden kontakt och jag kan ju, som sagt, bestämma att bara hon eller några andra ska se vad ja har skrivit. De inlägg jag får, som jag inte är intresserad av, scrollar jag förbi, men jag har, genom hundintresse fått nya vänner, både i Belgien och Canada - och då pratar vi inte enbart om hundar, utan diskuterar andra saker.

Puh, det här blev ett långt inlägg, men det är min syn på saken. Både negativt (många naglar, vinglas...) men också positivt.

Nu bestämmer vi alla gemensamt att vi ska fylla 2013 med positiva upplevelser. i den mån vi själva kan påverka. ;-)

Hälsningar
Siv i Göteborg (där det inte finns snö - tyvärr skulle jag vilja säga)

Rosor och ruiner sa...

Förstår hur du menar. Facebook har jag aldrig testat och tänker inte göra det heller, men Instagram började jag med för nån månad sen, för att "kolla" dottern...men det var rätt kul för egen del också, lite mindre pretentiöst än bloggen, man behöver inte göra så vackra bilder..=)
Men det kan bli för mycket! Man skall hinna med det riktig livet också!
Gott nytt år önskar jag dig!