Okej, det kanske blev två presenter till

Vet ni vad det här är?

Jo, det är en "Jisses vad du är duktig Fröken Fräken, du har klarat av den första veckan på jobbet, och dessutom lyckats med det omöjliga och trollat med knäna"-present till mig själv.

För vem ska tala om hur bra man är om man själv inte gör det?

Nu ska jag falla i lite koma på soffan och förhoppningsvis vara rackarns alert och redo för allsköns pyssel imorgon.

Och nu när jag har tid att kommentera hos er, ja då försvinner mina kommentarer när jag ska skicka kommentaren! Vadfalls?!

Fröken Fräken fattar ett beslut

I dagarna har jag börjat på mitt nya jobb, och låt mig, lätt utmattad, säga som så - det är en hel del att göra!
För att jag ska kunna göra annat än att bara sitta vid datorn, dag som kväll, så måste jag välja.

Det vore ju himla härligt om man kunde försörja sig enbart på att blogga eller pyssla. Eller ha möjligheten att jobba mindre genom att någon annan drar in pengar till hushållet ;-D.

Men nu är det jag själv som ser till att det kommer in pengar på bankkontot. Så tyvärr kan jag inte välja bort att jobba för att få mer tid.

Så för en tid kommer jag att prioritera att göra egna inlägg framför att kommentera hos er andra bloggare i samma utsträckning som jag försökt göra tidigare. Det känns himla trist, men jag vill absolut inte sluta att blogga helt. Och ni ska veta att jag läser alla era kommentarer hos mig, och blir jätteglad över alla era ord!

Antingen gillar man näver eller så gör man det inte.
Kanske man kan säga det samma om min kruka där jag medvetet låtit färgen rinna.

Jag gillar i alla fall både näver och rinnande färg, på detta sätt.

Mörk, mörkare, sämst

Alltså, jag blev utlovad sol och medelhavsvärme denna helg! Jag känner mig lurad, blåst på konfekten, dragen vid näsan och bamboozeled för här har det varit mulet och inte många grader över nollstrecket. Mörker och bedrövelse alltså!

Så, det här med att ta in mörkare färger, mysa till det och göra hemmet mer murrigt när det går mot höst är inget för mig. Det är ju nog deppigt mörkt utanför fönstret, inte vill jag ju ha det mörkt inomhus också!

Så därför kan det hända att den här ramväggen ovanför soffan sjunger på sista versen. Fast den guldsmutsiga ramen, ett av sommarens bästa loppisfynd, vill jag inte ta ned, så vi får se hur jag löser det.

Förändringar

Nu känner jag mig helt klart bättre!
Det märks på det faktum att jag stör mig på allt här hemma, vill rensa ut, göra om och tömma alla skåp. Jag har legat och tittat på samma vy alltför länge liksom.

Det kan också vara en följd av att det fortfarande regnar, är bara +6 grader och att det snart är oktober. Och vi vet ju alla vad som händer när oktober dyker upp. Helt plötsligt kan det börja komma sådan där otäck snö! Inte går det att spraya saker heller.

Fast, just ja. Jag skulle ju egentligen önska er alla en trevlig helg. Oops.
Jag ska till mitt favoritfyndarställe som har extraöppet i helgen!

Ljusning i sikte

Puh, jag verkar överleva det här med! Tyvärr verkar jag ha lätt för att smittas av magbaciller, men det brukar gå över rätt snabbt, även om man känner sig rätt mör ett tag efteråt. Jag är verkligen avundsjuk på alla som verkar kunna äta vad som helst utan att få lida för det...

Utomhus verkar regnet aldrig ta slut dock. Tur att man passade på att vara framme med sprayfärgerna i helgen under ett tydligen tillfälligt uppehåll. En golvlampa från Ikea gick från att vara grå till mattsvart. Nu verkar denna lampa bara finnas som bordslampa, men min har ett par år på nacken.
När sladdarna var svarta behövde jag inte skruva isär eller tejpa över dem för att skydda dem, vilket var tacknämligt.Man ska ju kunna flytta lamparmen upp och ned, men jag tror inte att sprayfärgen pallar med det utan att det blir skrapmärken. Men jag vill ändå enbart ha den i högsta läge.

Och man behöver verkligen en lampa till i det här regnmörkret!

Jag brukar alltid få frågor kring vilka sprayfärger jag använder, och denna gång har jag använt mig av primerspray och mattsvart spray från Clas Ohlson.

Skämtar du med mig eller?!

Magsjuka - ska jag ha det nu också?!

Verkligen en toppenhärlig höst det här.
Och verkligen toppenroliga inlägg på den här bloggen den senaste tiden..!

Nu ska jag fånga dagen (...) på min soffa, kollandes på "Häxan och Lejonet".

Ljuset som du tände i mig, det har jag alltid kvar

Åtta år.

Åtta år med tårar, skratt, lycka och sorg.
Åtta år, och det har inte gått en dag utan att jag har tänkt på dig.
Åtta år, och jag kan fortfarande inte tala om saknaden efter dig utan att tårarna faller.
Åtta år av "Vad du är stark!"
Åtta år av att känna sig så svag.
Åtta år, en hel evighet, säger vissa.
Åtta år, det var precis som igår, säger jag.
Åtta år och jag hatar fortfarande att jag inte fått ha de åtta åren med dig.
Åtta år.

Jag hoppas att du har det bra någonstans mamma.

Sextio kronor

Jag vet inte om det var ett överpris, att betala 60 kronor för en saltglaserad Höganäskruka på loppis? Men oj vad jag gillar dessa cylinderformade krus! (de mer bulliga är jag inte lika förtjust i..) Och de är ju så fina att ha grenar, till exempel grankvistar, i.

Men, Fröken Fräken, har du inte redan ett sådant krus? Har du verkligen plats för ett till? Och vad du inte misstänkt allergisk mot gran?

Pfhui, det var då väldigt vad vissa har onödigt bra minne! Och så fick jag ju ett minikrus med på köpet.

Livets förtretligheter

Bara för att man pausar i bloggen så pausar inte livet.
Nänä, livet har fullt upp med att hitta på den ena tossigheten efter den andra.

Hällregn som hällregnar dygnet runt i två veckor.
Bloggare som väljer att feta ord lite här och där i sina inlägg på ett totalt onödigt sätt - varför?
Folk som borde veta bättre går och gifter sig.
Jyckar som inte kan låta bli ett sår på benet och får tratt.
Vädergudar som tycker att det ska vara beckmörkt redan kl 20.
Folk som talar om för mig att jag slipper åka till Stockholm.
Små barn som dör.
När det alltid är fel person som stannar.
Mammor som man fortfarande saknar, saknar, saknar.
Folk som ääääälskar hösten och går i stövlar i stadsmiljö när det inte regnar.

Men jag har ju inte tappat min ironiska sida.
Eller pyssellusten (då hade jag verkligen varit upprörd!).

Just nu pågår lite omfixande i sovrummet så jag är som en hök efter
inspirerande sovrumsbilder.

Och så tar vi lite bloggångest på det

...jag ska bara hitta tillbaka till mina ord.
Det blir så svårt att blogga när man inte har något att säga. Eller när man har något att säga, men inte kan få det ur sig.

Det här med att drabbas av prestationsånget för bloggen är inget vidare. Känns som att jag gått på tomgång här ett tag. Men jag hoppas att det snart går över.

Suck. Det här med höst är då ett elände till påhitt!

Berget har till slut kommit till Muhammed

Gissa vad jag har, gissa vad jag har, gissa vad jag har???

Jajamen, till slut har även jag en alldeles egen knoppbräda!
Det är nämligen inte enbart erbarmligheter på mitt nuvarande, men snart fördetta, jobb.
Världsbästa kollegan kom på att hon hade en knoppbräda över, som jag FICK! Och ni vet ju hur mycket jag har letat, så nu när jag äntligen har burit hem denna, under triumfliknande former, så känner jag mig alldeles matt av lycka.

Jahaja. Vad ska jag börja leta efter nu då?

Blåa toner

Det är lite häftigt ändå att titta upp på en åskblå himmel och känna en oväntad värme fastän det det blåser så att man tappar andan. Nauren ligger i bakhåll och plötsligt kommer regnet som om det inte fanns någon återvändo.

Cykla hem i det ovannämnda. Not som much fun faktiskt.

Att försöka fotografera några snitsiga bloggfoton under denna åskblåa himmel är inte so much fun heller. Så då får ni kika lite på några kuddar från tidigare i somras. Återbruk när det är som bäst - jag har kombinerat gammalt lakanstyg med broderier från en köksgardin med konstiga mått. Bara att sy på korsstygnsbroderierna!

Mässfunderingar

Det pågår visst en Formex-mässa. (nähäääää!?!)

Själv känner jag faktiskt inte ens ett sting av avund för att jag inte har möjlighet att besöka den mässan.
Visst kan det finnas saker att inspireras av, men jag gillar inte riktigt det där med att andra ska bestämma vad som är rätt och trendigt, och få mig att köpa det. Jag vill ju gärna själv välja vad jag tycker om och vill ha hemma.
Sedan känner jag mig så oerhört mätt på nya grejer. Just nu hittar jag nästan aldrig nyproducerade inredningsgrejer (förutom tyger) som jag gillar. Och som jag har sagt tidigare, jag vill inte köpa färdiga saker, det är mycket roligare att skapa själv!

Uppdatering! Jag märker att jag får förklara mig lite ytterligare här.. Jag förstår att mässor är nödvändiga, inspirerande och bra sätt att knyta kontakter om man har butik eller jobbar i inredningsbranschen. Men för mig personligen, som jobbar med helt andra saker, så får jag inte inspiration på mässor. Det känns liksom lite för mycket av det goda. Att samla en massa saker som visar vad som gäller nu får mig att istället vilja ha helt andra saker och stilar. Jag får ideer och inspiration av annat. Men hey, så funkar jag.
Så igår hade jag en lugn dag då jag gjorde sensomriga planteringar på kyrkogården, tog en lång cykeltur på min nytrimmade fartfantom och sydde sammetskuddar (Hett tips! Dammsug inte innan du klipper i sammet, det är helt meningslöst...)

Och så ska jag tydligen stiga ned från mina höga hästar. För vem upptäckte att pelargonerna ute på balkongen var ockuperade av bladlöss? Jag får hoppas att en rejäl beskärning där också leder till bostadslösa löss...

Jag, en trädbeskärare

Minns ni mitt Myrsineträd som jag råkade glömma bort att vattna och sedan trodde skulle dö?

Tydligen är mitt undermedvetna en fantastisk arborist, för klippa bort en mängd torra kvistar i april är tydligen det bästa man kan göra. Just den delen av trädet har nämligen vuxit hej vilt.
Hur ska jag nämnas klippa bort de kvistarna så att trädet återfår sin rätta form igen?

Och jisses om jag fick till ett rent fantastiskt bra resultat på dagens pysselprojekt! Tyvärr är det inte fotoläge, så ni får vänta ett tag på att få se det..

Och nu: H E L G !

Fyra i rad

Jag vill inte på något sätt påstå att jag längtar till* eller tänker på julen redan nu - jag fortsätter ju att hävda att det fortfarande är sommar! De senaste dagarnas härliga väder har dessutom förstärkt denna uppfattning.

Men en riktig pysslare måste alltid ha framtida pyssel i åtanke och inte bara tänka på stunden. Och därför kan jag inte annat än säga att det kommer att bli en himla tjusig adventsljustake i år när jag äntligen har hittat fyra likadana gamla glasburkar. Fram tills dess får man ju provpyrra lite i dem.

*Okeeeejrå. Jag längtar väl lite till julledigheten. Men skulle någon införa den ledigheten redan nästa vecka skulle jag inte ha något emot det. Då skulle man ju ha lite mer nytta av den, än när det är snö,minusgrader och beckmörker.