..och där ljuset är, där är det jul

Det strålar en stjärna förunderligt blid,
i öster på himlen hon står.
Hon lyst över världenes oro och strid
i nära två tusende år.
När dagen blir mörk och när snön faller vit,
då skrider hon närmre, då kommer hon hit
och då vet man, att snart är det jul.
Ty julen är härlig för stora och små,
är glädje och ljuvaste frid,
är klappar och julgran och ringdans också,
är lycka oändligen blid,
är ljus, alla ögon då stråla som bäst,
och stjärnorna tindra som mest
och där ljuset är, där är det jul...*

* Okej, här måste de ju mena konstgjort ljus i form av julbelysning och tända ljus?
Eller slank de med pennan och menade "..och där snön är, där är det jul"?
Eller är ljuset en omskrivning för tomten?
Eller svettfläcken i pannan som skiner efter all klappinslagning?

Hur som, snön är helt klart här. Och mörkaste dagen är här, konstaterar jag efter en promenad vid halv ett och solen var.. tja, inte här.

Nu ska jag klistra ihop en pappersboll, äta pulled pork, bära massa saker upp och ner från källaren, fortsätta att städa, måla korgar, rimma på lite klappar och kolla på Indiana Jones. Full julstämning alltså!