Sommartider hej hej

Alltså, det börjar faktiskt likna vår här!
Asfalten tinar fram (äntligen kan man cykla utan livet som insats), det är säkert bara kvar en halvmeter snö på gården (då är jag välvillig och räknar inte alla uppskottade snöhögarberg) och det är strålande sol.

Så nu är det bara att börja vänta på att få stanna ute natten lång, snurra runt i en stad och att känna det är nånting på gång. Men det här med att smyga in sommartid och sno en timme från mig, tror ni inte att jag märker det? Inte nog med att sommaren är alldeles för kort hur som helst, en timme till ska bort!? Himlarns lurigt alltså.

Så tur man var uppe och skruvade upp nya gardinstänger redan 08.30 idag, för att hänga upp nysydda köksgardiner, för annars skulle man inte hinna någonting I tell you!

Mina paprikafrön har tagit sig, milt sagt. Jag tryckte ner en massa frön så att
åtminstone några frön skulle bli en planta. Och jag tror att alla frön tog sig!
Det kommer att bli trångt i köksfönstren om inte sommaren
snabbare på sig lite ytterligare...

Nu ska jag fixa vidare på min lampa, delvis gjord av en tom toalettpappersrulle.

Planerar påskig pysselparad

Ja, det där med att jag skulle ta det lugnt på jobbet fram till påskhelgen?
Ska vi bestämma att vi aldrig pratar mer om hur det gick?

Jag tar istället och funderar lite mer på påskplanerna.
Jag är inte så intresserad av påskmat, påskägg, påskkärringar eller påskris, faktiskt. Däremot är jag mycket, mycket intresserad av påskLEDIGHETEN. För ledigt, det vet vi ju alla att det betyder pysseltajm utan irriterande avbrott!

I eftermiddag är det dags att proviantera och röja upp lite för att sedan försjunka i några av följande projekt:

- Sy om Ikeas billigaste lakan Knoppa till gardiner (blir faktiskt jättebra, perfekt fall i det tyget. Däremot är Knoppa odugligt som lakan)
- Gå lös med porslinsfärg på tallrikar och skålar
- Om det blir plusgrader, spraymåla!!! (äntligen!)
- Sy ett överkast av ett fantastiskt tyg jag hittade i Stockholm
- Måla något. Är så sugen på att måla men vet inte riktigt vad. Kan bli farligt.

Det här är påskpyntningen så här långt.
Och det lär nog inte bli så mycket mer.

Ja, jag vet, jag kunde inte låta bli att köpa en trähand från Hay, trots att de nästan
finns överallt...

Inställd på påsk

Om du jobbar på mitt jobb och inleder en konversation med mig så är jag ledsen att behöva meddela dig följande:

Det enda jag kommer att se och höra fram till torsdag är en stor fluffig kanin, som håller i en korg med godis och som säger "Bla bla bla bla". Jag har nämligen redan nu, mentalt, gått på påsklov och är icke förmögen att ta in något som inte har med ledighet att göra.

 

Jag återvinner lite påskägg från förra året som jag var skapligt nöjd med då. I år blir det inga ägg, men däremot har jag precis tagit in både vackra grenar och påskliljor.

Ett mysterium

När jag åkte till Stockholm i början av veckan var här städat och ordnat. Sedan kom jag inte hem förrän på fredagen, och då var jag mest bara på jobbet. Och igår blev jag utlockad på utflykt till Ikea, och sådana eskapader tar en heldag. Nu är det alltså söndag och här i lägenheten är det hur stökigt som helst!

HUR gick det till?!
Och VEM har kunnat stöka till?!

I Stockholm passade jag i alla fall på att köpa mer kontaktplast (ni är ju en del som frågar var man kan köpa sådant, och det finns på färgaffärer, pysselbutiker och för er som bor i Stockholm finns det ett stort utbud  på Kreatima) och då särskilt marmormönstrat för jisses vad sådant går åt!
I mitt kök är det snygga fönsterbänkar i marmor, men i sovrum och vardagsrum är fönsterbänkarna av vitmålad mdf som blivit rätt ful eftersom de som satte dit dem inte var så noggranna precis..
Sagt och gjort, jag tog och klädde om med marmormönstrat kontaktplast! (mönstret gör också att en del ojämnheter inte syns) Ser faktiskt väldigt bra och äkta ut.

Vart har jag varit på väg?

På 5 poäng:
Här hittar du Arn och hans B-kamrat. Kanske de håller hov tillsammans med broder Daniel? Klockmannen nog berusat sig många gånger i vår stad innan han sjöng ut.


På 4 poäng:
I förbifarten diskuterar vi här en väg, fast den inte ska gå till vår stad. Om inte annat får man väl gräva ned sig för att komma ut.


På 3 poäng:
Lasse har placerat staden nära sin blodpump, och Monica gillar när här är grönt. Genom tiderna har värstingar utropat sig till kung, av både stad och trädgård.


På 2 poäng:
Höjdhoppar-Stefan lånade ut sitt efternamn till stadens slut. Konstigt nog har jag aldrig sett någon stock som flottats på stadens omgivande vatten.


På 1 poäng:
Stadens alternativa namn tycks tyda på att stadens innevånare rör sig på vattensjuk mark och bedöms vara en smula fjantiga..

Japp, så är det!

Jag har hört att Henrik Dorsin hade en annan åsikt, men jag vet att jag är den som har rätt.

När jag ramlar på en isfläck och slår knäna blå
När jag inte ids till affären gå
När undertråden tar slut tio centimeter innan man sytt klart
När en inbilsk gubbe inte tror att jag är smart

Det är vinterns fel

När jag inte kan spraya när jag har lust
När helgen är lika kort som en vindpust
När pyssellusten försvann innan den kom
När veckan alltid känns som den bara börjar om

Det är vinterns fel

När gardinen jag nyss hängt upp är en halv centimeter för lång
När jag aldrig vaknar upp till fågelsång
När avocadon inte är mogen när man taco tänkt äta
När man har mer snö än vad som går att mäta

Det är vinterns fel

När chokladen aldrig räcker så långt som man vill
När Tv4 visar Gladiatorerna en säsong till
När jag  ett gruskorn trampar in i min stackars fot
När allt här känns som enbart skrot

Det är vinterns fel

När man besöker världens största tygaffär
Men inser att det är en dröm och man vaknar och svär
När man ska till Stockholm och tror man shoppa ska få
men mötet blir på Arlanda, och allt man ser är terminal 2

Allt är vinterns fel

Med tillförsikt

Äntligen fredag, och äntligen börjar jag få tillbaka både energi och inspiration. De senaste tre-fyra veckorna har jag mest funderat på om jag ska ta en tupplur i sängen eller i soffan - mer än så har inte blivit gjort...

Men nu har jag  kapat åt mig en del fynd; gardiner som jag fyndat tack vare charm och förslagenhet och som ska sys om, lister som ska trixas med för att användas för en konstinstallation och så ska jag klä ännu fler grejer med självhäftande plast (så klart!).

Det kan nog bli en riktigt bra helg, även om det är -16 grader och min avsky mot vintern inte har minskat av att jag återigen har halkat och slagit knäna..

Så här ser det just nu ut i min matsalshörna i köket.
Inte för att jag någonsin äter här, men jag SKULLE kunna göra det..



Äntligen har jag hittat zickzackmönstrat tyg! Whoop, whoop!

En snygg låda är en omklädd låda

Finge herr Fräken bestämma så skulle varenda låda, emballage och förpackning som någon gång förvarat någon form av teknikgrunka eller annat dyrare inköp bevaras för tidernas evighet, amen. För en som vill få tomma lådor utanför dörren max fem sekunder efter man kommit hem, känns herr Fräkens inställning lite besvärlig.

Vem vill spara på sådant här? Eller en jättestor dammsugarkartong? När man har viktiga saker som tyger som måste få plats istället liksom!

 Men nu har jag faktiskt kvar lådan. Den är bara mycket snyggare med lite handgjort vitt papper med sammetsmönster på! (ska man klä om lådor så rekommenderar jag kraftigare papper och limstift. Inte prassligt presentpapper eller  klister på flaska)

 Den svartvita lådan är också omklädd, det var tidigare en jullåda från Lagerhaus. Inte riktigt min smak med hjärtmönstret, men på megarea och perfekt form att klä om.

Kan det bli bättre?

Okeeejdå - nu behöver ni inte vänta mer! Jag förstår att ni hoppar upp och ner av otålighet och undrar när i himmelens namn som ni ska få se ännu en uppiffad bricka. Och här går jag och håller er på halster. Jag får verkligen ta och skämmas.

Här har en julröd bricka blivit svart, och fått trianglar i självhäftande plast som dekoration. Det bästa med kontaktplast är att alla kanter blir perfekta, ingen färg lyser igenom och det är absolut noll torktid.
Plasten är även lätt att ta bort när man tröttnar och lämnar inga spår (inte enligt min erfarenhet i alla fall, och då hade jag en bordsskiva som jag hade teakmönstrad plast på i över ett år, och den gick ändå lätt att ta bort).

Nu är bara frågan, när ska någon tillverkare börja sponsra mig med lite kontaktplast?
Jag är mycket mer intresserad av det än kasinolänkar, skumma mediciner, konstiga länkbyten och Gucciväskor som jag starkt misstänker inte är äkta.

 

 

Idag var jag för övrigt tillbaka på jobbet igen efter över två veckor hemma.

Jag är helt slut.

Vårkänslorna spirar...

Just ja, jag har ju inte visat hur oooooerhört vårigt det är här!
Ser ni, barmark, planteringar i krukor och gräsmattor som börjar grönska!

 

Nej visst nä. Det där var ju herr Fräkens foton från när han var i London...

 

 

Så här ser det istället ut här. Jättehimlasuper vårigt va? 

Jag blir tokig.

Jag har också en dröm

Det här är inte en dag där kvinnor ska firas. Det handlar inte om att jag ska få en blombukett och bli gratulerad på kvinnodagen.
Ska jag bli gratulerad till att bli född som kvinna, att alltid bli bedömd utifrån hur jag ser ut före vad jag gör och att tvingas begränsa mitt liv utifrån de socialt konstruerade regler för vad man får och inte får göra som kvinna? Nej, det är inget som jag vill fira.

Får man inte tycka att det är trevligt om man denna dag blir bjuden på middag/får blommor/får sexiga underkläder/får andra presenter?
Nej, för så lättköpt är inte jag. Jag blir bara ledsen, för det visar hur givaren helt har missuppfattat syftet med denna dag. Att få en rosbukett på kvinnodagen, det är som att dela ut parfymer i en jordbävningskatastrof.
När jag tar del av olika  kommersiella "erbjudanden" denna dag så tar jag det som ett sätt att återigen tjäna pengar på kvinnors underordnade roll - om jag får en gratis hudcreme, ska jag då tänka att det gör väl ingenting om jag som kvinna tjänar mindre än vad en man med samma jobb gör? För jag har ju fått en hudcreme...!

Det här är en dag för att uppmärksamma de orättvisor som finns i världen. Där kvinnor som grupp underordnas männen, där kvinnor tjänar mindre än män, där kvinnor utsätts för våld och övergrepp för att de är kvinnor. Det här är en dag att lyfta det ojämlika samhälle som vi lever i, och att arbeta alla andra dagar på året med att förändra det.

Jag vill inte bli uppskattad för att jag är kvinna. Jag vill bli uppskattad för den människa jag är. Kanske att denna dag någon gång kan vara en bidragande orsak till detta.

Jag ser ljuset (igen, typ)

Nä, men om jag skulle ta en paus från mitt hektiska vilande och sovande?
Det är inte klokt hur trött jag är! Tur att jag tog mitt förnuft till fånga och insåg att jag faktiskt inte var frisk nog för att gå tillbaka till jobbet i måndags. Men jag börjar bli bättre, på riktigt, nu.

Jag minns knappt något från förra veckan, det är som en dimma. Jag ser ju att jag skrivit inlägg på bloggen,  lagat mat och använt enorma mängder näsdukar men jag kan inte förstå att jag gjort det, för jag minns det inte. Nä, nu får vi verkligen hoppas att jag fortsätter på friskhetsspåret!

Men man har ju fått krya-på-sig-presenter från London från herr Fräken! En finfin ljuslykta av John Rocha (och se, hemtrevnaden lever än! Blommor som behöver vatten ofta är helt klart min grej. Krukan kommer från Ikea, men är flera år gammal och har varit utlånad till min bror - var tvungen att tjata hem den. Han försökte minsann behålla den genom att påstå att den gått sönder, när jag frågade efter den! Hmpf!).

Det var ju också en variant

Istället för att berätta om dagen då jag skulle börja jobba igen, men hamnade på en läkarundersökning för att utesluta att jag har lunginflammation, så tänkte jag visa en uppsnofsad pepparkaksburk från tiden F F (=före förkylning).

Det var väl trevligt med en burk i rostfritt, men det är ju än snitsigare med cirklar i olika storlekar, klippta i halvor. I vilket material då? Jomen, självhäftande plast så klart!

Och vet ni, jag har ett paket från Panduro som väntar på mig, och som skulle kunna öka min pyssellust men som jag inte kan hämta ut för att jag ligger här och hostar! Men, herr Fräken då, kan inte han hämta det, undrar ni kanske? Nä, för mina illvilliga baciller har smittat ned honom också...

 

Inte en sekund till

Spontan tanke efter att släpat mängder med tvätt till och från tvättstugan i minusgrader och yrande snö:
Om det inte blir vår snart så blir jag helt enkelt galen. GALEN! *sliter mitt hår i förtvivlan och hoppar upp och ned i raseri*

Just nu känns verkligen inget riktigt roligt - inte ens pyssla! - för jag är bara så fruktansvärt less på den här evinnerliga vintern.

Snart tillbaka

Jag tror att jag känner mig lite bättre.
Jag har nämligen börjat störa mig på oredan som uppstått när man varit som en zombie i snart en vecka och bara drällt saker omkring sig.

Nu har det ju inte gått så pass långt att jag faktiskt rest mig upp ur soffan och börjat GÖRA något, men i alla fall.

Men när jag gör det tänker jag minsann hänga upp lite tavlor och tejpa upp snygga kort, byta ut vartenda kuddfodral (här ska saneras!) och dammtorka järnet.

Och är ni sugna på lite snygg tejp, så kan jag tipsa om de jag köpte på Ica Maxi förra fredagen (då jag trodde att jag bara hade lite hosta, och skulle vara pigg igen på lördagen.. ha!) Jag vet inte riktigt om dessa funkar som washitejp, d v s att man kan tejpa upp på väggar utan att det blir skador på underlaget - när jag prövat mig fram så har jag upptäckt stor skillnad på riktig washitejp och kopior. Men det blir ju snygga paket med båda!

Och mars?
Ja, då är det väl bara att stå ut en månad till innan man kan börja hoppas på vår.