Jag vet fortfarande vad jag gjorde 2011

Juli:
Semester baby, semester! Som vanligt försvinner jag snabbt som ögat från jobbet för att bege mig ut i den fem veckor långa friheten. Jag kommer på hur man syr lampskärmar a la Tine K och blir snabbt beroende. Luleå leder (och vinner så småningom) solligan, och värmen gör att det pysslas mindre än planerat. Men jag åker på en minnesvärd resa till Ikea och på en desto roligare resa till Stockholm. Jag tapetserar om en papperskorg, målar sovrummet, målar ett bord rutigt och sprayar sjukt mycket grejer.

Augusti:
Spackel är fiffiga grejer, men att börja jobba igen är det inte. Och dessutom börjar det att regna, och det regnar sedan hela hösten. Jag fantiserar kring världens bästa jobb, har tur med loppisfynden (särskilt ramar och kökshanddukar) och kommer på att man kan spraya glas och göra superfina ljuslyktor. Jag far till Stockholm igen, och får till slut nytt jobb!!

September:
Äntligen får även jag en knoppbräda tack vare en generös kollega. Jag tar en bloggpaus och det händer en del tråkiga saker. Jag saknar mamma. Det spikas upp en tavelvägg i vardagsrummet och jag muntrar upp mig med både ljuslyktor och näver.
Och det fortsätter att regna.

Oktober:
Jag inleder oktober med att gå på ett kalas som får ett tråkigt efterspel, och som leder till att jag nästan slutar att umgås med vissa släktingar. Men jag piggar upp mig med pyssel, bakande och en resa till Ikea. Och lyckas fynda ännu fler kökshandukar! Jag snöar in på blått efter att ha hittat en finfin trasmatta, tar bort färg från en stol och syr en kudde av en stickad tröja. Och så startar första delen i Pysselskolan.
Och så fortsätter det att regna.

November:
Pysselskolan fortsäter och jag upptäcker att jag trivs storartat på mitt nya jobb. Jag njuter av en snöfri november, förälskar mig i en ljusstake från Indiska och deklarerar vad jag tror på. Jag virkar ett fodral till en vas, köper ljusstakar i mängder, börjar ta in minigranar och vintern har inte en chans.
Och en av de bästa känslor som finns är den när man släpper taget.

December:
December visar sig vara ovanligt varm, roliga grejer händer och jag kan fortfarande spraya saker utomhus. Jag åker till Stockholm och träffar skojfriska sörlänningar och köper ännu fler hyacinter till herr Fräkens glädje. Tvärr anländer snön till slut och jag muntrar upp mig med en stjärna. Det blir juliga kuddar, juliga ljusstakar och juliga bokstäver. Och mitt i allt en ickejulig kudde. December slutar lite tråkigt med envis förkylning och deppiga jobbnyheter. Men tack och lov har man fortfarande en dryg vecka med ledighet kvar!

Gott nytt år till alla bloggläsare!

Jag vet vad jag gjorde 2011

Januari:
Året inleds med en mycket trevlig julledighet då jag pysslar så det står härliga till. Bland annat blir det trevliga lyktor i självtorkande lera. Som vanligt har jag lite svårt att acklimatisera mig när det blir dags att jobba igen och sovmornarna är ett minne blott. Men jag hinner med att tapetsera lådor, klä om en rokokostol och blir väldigt förtjust i att sy kuddar med volanger.
Jag fyndar ett virkat överkast, klagar på vintern och längtar efter sommaren.

Februari:
Jag har det helt enkelt vedervärdigt på jobbet, och börjar leta nytt jobb, och får också åka iväg på en intervju. Upptäcker att blått är trevligt, skaffar mig blommiga kuddar,  gör lyktor av spets och inser att jag inte är någon krispig och fräsch-donna.
Jag klagar mer på vintern och längtar efter sommaren.

Mars:
Jag upptäcker att det är väldigt olika saker som man kan bli entusiastisk över.  Det inhandlas världens finaste skål, sys mer kuddar, jag gör mig av med lite möbler och skaffar nya, fyndar trasmattor, snickrar en tallrikshylla och funderar över hur man har det när man har det bra på sitt jobb. Jag upptäcker en norsk bloggare som tar mina foton och presenterar dem som sina egna.
Jo, och så klagar jag på vintern och längtar efter sommaren.

April:
Jag blir förkyld igen, och jag ligger helt utslagen i två veckor. Jag försöker att vara mig själv, och pyssla med det jag gillar. Tyvärr får jag inte jobbet som jag sökte, och deppar.  Men jag virkar en trasmatta av två påslakan, målar slingrande bladmönster på en byrå, åker till Göteborg och upptäcker att våren kommer tidigt i år så att jag kan starta upp sprayningssäsongen!

Maj:
Ljuvliga, ljuvliga maj! Jag känner livet i mig även om det är fortsatt tungt på jobbet, herr Fräken åker iväg på exkursion och jag hittar på hyss. Loppissäsongen kommer igång  och jag fyndar sjukt mycket dukar och tallrikshyllan kommer till slut upp! Jo, och kökssoffan får en make over i Green Gate-stil.

Juni:
Både maj och juni har en hel del lediga dagar, så jag passar på att spraya brickor, målar om bökiga skåp och det blir sensationellt somrigt och varmt. Jag helt enkelt njuter! Ja, förutom då när jag ska ge mig på att bleka ett par mörkgråa linnegardiner... men jag tar mig samman genom att tapetsera en skohylla och planerar för allt härligt som jag ska ägna mig åt under semestern!

Vem har tid med nyårsfirande?

Lite upptagen nu faktiskt.

Har sytt en svart sängkappa (måhända en smula opraktiskt, men sådant kan man inte låta sig begränsas av) målat om en stol, målar mönster på ett tyg som ska bli en ny stolsdyna, grejar med tapettavlor, syr en gardin till sovrummet och försöker bestämma mig för vilket tyg jag ska klä om kökssoffelocket i.

Jo, jag tror att jag är frisk nu. Det var då sannerligen på tiden: ledigheten bara springer iväg från mig!

Den här soffan behöver alltså ett nytt tyg. Detta är en äldre bild,
nu har jag ett naturfärgat linnetyg på. Så, kom med förslag på något nytt tyg,
mönster eller färg! Lila och rosa går bort!

Så förflyter en annandag

I det fräkenska hemmet just nu:

En Fröken Fräken som missbrukar c-vitamin, ser på Karl-Arne Holmsten  (det var lite mer stil på filmstjärnorna förr!)  och hyser förhoppningar om att kanske orka med att sy åtminstone en kudde under dagen.

En lurvig hund som blickar sorgmodigt på sagda Fröken i hopp om att hon ska ge med sig och gå ut på en femmilspromenad. Minst.

Två stycken finfina ljuslyktor som Fröken fått i julklapp av en viss herre.

Och vad har ni för er?

Rekapitulera en julafton

Få se nu... vad var det som hände igår?

Var jag på århundradets partaj som gick helt överstyr?
Blev jag tvungen att fly undan ett gäng blodtörstiga velociraptorer?
Vandrade jag runt i Saharas öken utan vatten och mat?

Nej, juuust ja, även om det känns som något av ovanstående, så var jag ju bara på ett helt vanligt julaftonsfirande, fast jätteförkyld. Och nu känner jag mig än mer förkyld och het slut! Så här var det inte tänkt att julhelgen skulle spenderas.

Men tydligen hade vi varit väldigt snälla i år också. Här har vi herr Fräkens julklappar som jag slagit in med papper och dekorationer från Panduro. (Ni vet ju hur mycket jag gillar Panduro? I år hade jag tur att få ett paket fullt med fina inslagningsgrejer från dem!)

Med en önskan

En riktigt god jul till  alla mina läsare som förgyller varje dag på året!
Utan er och era kommentarer vore denna blogg ingenting.

Jag hoppas att ni har en härlig dag med de ni älskar, Alladdinaskar utan marsipan- eller likörpraliner, det perfekta soffhörnet för att avnjuta Karl-Bertil Jonssons julafton, skrattkramp i magen och en härlig prasslig klapp att titta förväntansfullt på.

Då jag gissar att jag inte får sommar i julklapp i år heller, så ser jag allra mest fram emot att plocka bort julgrejerna på juldagen! :-D

Uppdatering 23/12 kl. 12.35:
Det är plusgrader och det regnar!!! Vädret, är det sant? Ska du äntligen kompensera mig för allt tappert buret lidande under långa mörka vintrar?

Kalabalik, skandal och panik, i vanlig ordning

Alltså, imorgon har jag tänkt vara på jobbet igen! Hör du det förkylningen?

Det är nämligen än mer stressande att vara hemma. Tydligen rasar allt ihop så fort jag inte är där och kan hålla ett öga på stället. Allt måste göras absolut NU, förkylningar ges det inte tid för. Eller så får folk för sig de mest vansinniga saker. Att de ska söka andra jobb till exempel.

En viktig del av jobbet är ju att man har roliga och trevliga kollegor som man har mycket gemensamt med. Sådana som förstår varför man behöver ett helt skåp fullt av tyger.  Tidigare i höstas slutade en av mina favoritkollegor, vilket var jättetrist. Idag fick jag höra att en annan av de jag gillar allra mest har fått ett annat jobb!Ja, ni hör ju; det blir kalabalik på jobbet när jag inte är där!

Så nu funderar jag på lite olika alternativ:
A. Ringa till personens blivande arbetsgivare och be dem ändra sig. Man kanske kan fabrikera ihop ett par historier om förvandling till varulv vid månsken eller något sådant?
B. Tota ihop ett livstidskontrakt på den nuvarande arbetsplatsen med hemligt bläck som man ber kollegan skriva under, intet ont anande.
C. Är jag inte riktigt klar över än, men jag tänker att det kan väl inte vara så svårt att bygga en tidsmaskin, så att jag kan resa tillbaka i tiden och ändra på det som har hänt.
D. Vara uppriktigt glad för personens skull, ge den en stor kram och inte tänka på hur synd det blir om mig.

Just nu lutar jag mest åt något av alternativen A till C. D verkar ju inte riktigt realistiskt måste jag säga.
Eller vad skulle ni ha gjort?

Något som är nästan lika skandalöst är att Ikea aldrig har inne den
avlånga modellen av den här krukan!

Förkylningschock

Under måndagen började det märkas att allt inte var som det skulle med Fröken Fräken. Det kliade i halsen, hostades och nystes. Till slut kändes det som om det bara var gröt uppe i huvudet på henne. Kanske berodde det på den stundande helgen, eller Herr Fräken som snörvlat i ett par veckor, men förkylningen var ett faktum. Och detta med bara fyra dagar kvar till jul!

- Nu ska jag halvligga i soffan och kolla på "Den engelske patienten" och låta tårarna skvala. Jag är så rödmosig redan att det varken gör till eller från med tårkalas, låter Fröken Fräken hälsa.

Julpaus

Nä, vad säger ni?
Behöver ni inte också lite paus från allt julande?

Här kommer då en kudde som det inte finns något juligt över alls. Möjligen kan tankarna flyga till hur mycket jag har tänkt att sova under julhelgen, men det är nog den enda kopplingen.
Jag ville göra en variant på lappteknik men väldigt otraditionell. Här har jag kombinerat olika linnetygsrester i olika storlekar. Dessutom har jag slabbat på friskt med tygfärg på en del av bitarna, och på mittenbiten textat.

För vem vill inte ligga alldeles intill den här?

Jo förresten. Kl. 06.00 en måndagmorgon tycker man verkligen inte att det är lika roligt att gå till jobbet. Då vill man bara somna om och påbörja ledigheten omedelbart.

Har helvetet frusit till is nu?

Jag märkte något häpnadsväckande precis. En vecka kvar till julafton och inte ett enda blogginlägg på detta tema eller detta! Vart är den här bloggen på väg egentligen?!

Och det slutar inte med detta! Nä, jag ska ju vara ledig en hel massa dagar mellan jul och trettondagen, men nu  började jag tänka att det är ju faktiskt riktigt roligt på jobbet, det kanske inte är nödvändigt att vara ledig?

Och herregud. Jag tror att jag måste lägga mig ner någonstans.

Traditioner, det är skumma grejer det

Jaså, ni säger att det är julafton nästa helg?
Så pass. Jaha. Minsann.

När jag var en liten mini-Fräken så älskade jag alla jultraditioner. Man skulle kunna gå så långt som att säga att jag höll en militärisk övervakning hemmavid för att se till att alla såg Kalle Anka kl. 15, att inga nymodigheter infördes på julbordet och att ju fler släktingar som samlades desto bättre var det.

Och nu? Jag ser väldigt mycket fram emot julledigheten, det gör jag verkligen. Men julafton? Det är inte riktigt samma sak som när man var barn.
Kanske beror det på att traditionerna i detta fall gör att jag inte har något val utan måste fira julafton bland annat med den där släktingen som aldrig är nöjd?
Men jag försöker tänka att jag ger dem julafton, men alla andra lediga dagar fram till den 9 januari, de är bara mina. Och jisses vad jag ska pyssla då! Och ta sovmorgon! Det är mina traditioner det!

Men juliga kuddar säger jag inte nej till! Tyget (som inte är gulaktigt som det ut här, det är det här vintermörkret som gör att färgerna blir helkonstiga!) kommer från Stoff och stil, och banden från Indiska.

Allt är snöns fel

Vissa dagar skuttar man lätt på foten med håret fladdrande i vinden och solsken i blick. Man skämtar glatt med kollegorna, får höra uppskattande ord, hittar precis det man letade efter och brister ut i sång: "..the hills are alive, with the sound of muuuuusic..."

Andra dagar har tre decimeter snö och -12 grader blivit tidernas snösörja och plusgrader. Man har isvatten upp till anklarna, och är blöt om fötterna exakt hela dagen. Alla andra på jobbet är lika sura, bussarna försvunna, elementen trasiga och tydligen är det jag som ska göra allt på jobbet.

Som en liten ledtråd kan jag säga att idag var inte en av de förstnämnda dagarna. Och att Lucia inte gick med tunga fjät, utan mer fick forcera hagel, drivis och snöslask.

Och då får man faktiskt köpa en ljusstake till. Så det så.

En liten idé såhär på söndagen

Finns det något ljuvligare än att vakna i den arla söndagsmorgonen av en traktor som skottar snö och där skopan skrapar i asfalten? Som sagt, bara fördelar med snö....

Vad tror ni - verkar det lite knasigt att nu ta bort alla julgröna och julröda detaljer så att man kan få göra om i nyanserna från det här sovrummet ovan?

Frågan är bara var man ska få höga sekelskiftesfönster från...

Bild från Alvhem Mäkleri.

Låt mig säga som så..

...att nu finns det gratis snö mot avhämtning här.
Det snöade hela dagen igår, fortsatte att snöa vräka ned snö under hela kvällen och natten, och det har snöat hela dagen idag.

Som sagt. Man kan tvivla på jultomten, men man kan vara alldeles säker på att det varenda år kommer snö.

I ren protest så tänker jag minsann inte sätta min fot utomhus idag. Detta har gått väldigt bra hittills; jag har kavlat deg och pysslat med julkort. Och med deg menar jag självtorkande lera som blivit olika dekorationer (inte bakar jag ju pepparkakor om jag kan slippa, efter förra årets missöde) och med pysslat med julkort menar jag att jag överdoserat med glitterlim. Härnäst ska granen pyntas!

Dessutom handlade jag julklappar igår! Och med handlade julklappar menar jag att jag köpte en jättevacker stjärna till mig själv.

Som ni ser på dessa fotona så gör snön det inte ett dugg ljusare.
Då nu har vi en gång för alla motbevisat den teorin!

Har du sett vad jag har köpt herr Fräken?

Sisådärja då var man hemma igen, med ett gäng nya hyacinter i bagaget!

Och med anledning av att man umgåtts med personer från de södra delarna av detta land tänkte jag nu ta upp några små råd kring vad som kan vara olämpliga samtalsämnen.
Så; några tips på vad man INTE ska säga om man vill hålla sig väl med en norrbottning: (även om jag ju självklart inte tror att någon av mina bloggläsare skulle få för sig att säga något sådant här!)

"Jaså du är frååån Lulääääää", sagt med vad personen ifråga tror är norrbottnisk dialekt.
Det är det aldrig!

"Luleå.. jaha, det längsta norrut jag har varit är Gävle, ligger det långt från Luleå?"
Ja!

"Har ni hotell och affärer och sånt i Luleå?"
Jag lovar och svär att jag faktiskt har fått den frågan!

"Ja, gud ja, jag förstår hur ni har det, för förra vintern hade vi snö ändå till februari! Det var såå jobbigt!"
Ja, herregud, vi har alltid snö till februari. Och till mars.Och till april. Så jag förstår verkligen hur jobbigt ni hade det. Det enda året ni hade så...

"Men hur står du ut med att bo där uppe?!? Jag skulle döööö om jag inte fick se lite folk"
Ja, för jag ser ju aldrig något annat än renar så klart.

Nu ska jag ta och dammsuga upp de barr som märkligt nog har ramlat ned från granen.

Hyacintdoft

Herr Fräken -"Luktar det inte lite väl mycket hyacint här?"

Fröken Fräken *gör en perfekt imitation av det levande frågetecknet*

Alltså, hur tror ni att han menade då?  Inte kan det väl dofta för mycket av hyacint..? Bah, obegripligt.

Nu är det äntligen dags för en resa! Var ju rackarns länge sedan sist, så nu är det sannerligen dags att köpa lite julklappar. Eller ja, folk påstår ju att huvudsyftet med resan är något annat än shopping, men folk säger ju så  mycket.

Uppdatering kl. 19.05:
Och nu frågar herr Fräken hur många kuddar jag har, egentligen?

Han ligger pyrt till alltså.