Lite längtan en måndag

Å vad jag längtar efter julen!

Fast jag vill inte ha snö, minusgrader, mörker eller något som påminner om vintern.
Och jag är inte så förtjust i julmat heller, så det klarar jag mig gott utan.
Och jag längtar inte efter julklappshetsen, det kan man inte påstå.
Och julafton med släktingar med stora krav, det är jag inte pigg på heller.

Hm.

Så man skulle kunna säga som så att egentligen längtar jag efter härligt varma semesterdagar i juli, då man kan äta glass och gå på loppis.

 

Är man sugen på julpynt och pompoms på samma gång så kan man omedelbart bege sig till Rusta där man får två finfina, stora pompoms i vitt eller rött för det facila priset av 20 kr! Och i mycket bättre kvalité än de jag köpte på ROOM i Stockholm, som kostade fem gånger så mycket och visade sig vara alldeles ihopklistrade...

Dagens loppisfynd

Jag vet inte om jag egentligen börjar bli lite mätt på zinkhus.

Men en tia för ett oanvänt zinkhus från Walther & co - ja, då kan jag ju kosta på mig att göra ett krävande vetenskapligt test kring om jag är less eller inte. Jag lovar att återkomma med en utvärdering när testperioden är över, om jag lyckas stå ut med alla umbäranden som detta kommer att medföra.
Tur att man inte är rädd för att leva farligt!

Vit överraskning

Medan jag var borta på kurs så kom snön.
Alldeles alldeles för tidigt (den anländer i och för sig alltid för tidigt, oavsett när den kommer).
Men vad kunde jag göra, annat än på håll hytta med näven åt himlen och mumla ut besvärjelser?

Jo, jag muntrade även upp mig med diverse inköp, som ny vinterjacka, skojiga pompoms i vårfärger och ett gäng finurliga babuschkor, målade som djur.

Och kan ni tänka er?!
Snön hade SMÄLT lagomt tills jag kom hem igen!
Applåder, hurrarop, diplomutdelning, champagneuppkorkning, fyrverkerier!
Och vad säger du vädret? Nu skippar vi väl snön helt för denna vinter?

Pysslet med självhäftande plast fortsätter. Jag var lite trött på min soffas ben i björk (soffan är IKEA:s Karlstad), så nu blev benen i valnöt istället! Man kan ju även välja en avvikande färg eller annat mönster.
Visserligen finns det numera företag som tillverkar helt nya soffben till IKEA:s soffor, men de är ju rätt dyra.. detta är mer budget och så tar det ungefär tre minuter att göra om benen på detta sätt!

Så går ock en helg, en loppis, en hund förbi

Innan jag startade hundpensionat denna helg, så hängde jag på en jätteloppis på fredag kväll. Kvällen före den öppnade alltså. Mycket mindre folk, och kanske en chans att knipa lite fynd! Efter cirkus 23 varv runt alla bord kom jag ut med en stor Uppsala Ekeby skål på fot, sju mattgröna tallrikar från Gefle porslin, en bedårande keramikvas, en blågrön kruka och en liten brun flaska. Allt på bilder nedan, utom skålen på fot!

Så med både loppis och hundpassande bakom mig är det kanske inte så konstigt att jag inte orkat göra mer idag än att sy kuddar, hänga en tavelvägg, organisera om i linneskåpet, hänga upp en ny lampa och måla en tavla.

Tallrikarna är alltså glaserade såhär, de är inte blekta eller skadade.
Jag ser framför mig stora blockljus på faten, framåt jul.

Nu ska jag åka iväg på en jobbkurs i konsten att bejaka och utveckla sin kreativitet.

Hm.

Fniss.
Jag törs nog inte säga till min chef att kreativiteten redan är i topp här, och utvecklas den än mer så kommer jag inte ha tid att gå till jobbet...

Lördagsmys?

Spontan notering: Det är trevligare med weekendgäster som inte kräks mitt i natten pga något onämnbart som gästen fått i sig på en av de promenader som gästen envisas med ska ske varannan timme trots hällregn.
Och det är trevligare om man som värd får sova om natten.

Slut på noteringen.

Men imorgon kommer den här lampan att ersättas av ett nyköp!

Man kan aldrig få för många hundar

Jag bara älskar hundar! Möjligen undantaget irländsk varghund, för det känns inte riktigt säkert att de inte kommer att äta upp en. Annars vill jag klappa varenda hund jag ser, och vissa har jag ju lust att be att få ta med mig hem. Många gånger har jag lyckligt blickat mot en särskild charmerande jycke, medan hussen trott att det varit mot honom...

Däremot är jag ingen kattmänniska riktigt, men det kan bero på att min allergi verkligen inte gillar katter, och gärna vill lägga ett visst avstånd mellan oss.

Så det är ju inte så konstigt att man då har ett par hundar på väggen också. En del såg mina hundtavlor i förra inlägget och undrade var de kom ifrån. Jo, de är av Lisa Bengtsson och finns bland annat här

Jag passade även på att kopiera upp en hundherre på ett kraftigare papper och med hjälp av tapetklister limmade jag fast den på en pannå. Skulle det bli alldeles bubbligt ville jag  ju inte offra originalet. Men det blev så bra så. Ibland vill man inte ha en traditionell ram och då är det här ett sätt att få upp papperskonst på väggarna.



 

Och till helgen får jag besök av en annan fyrfotad gentleman. Förutom då att han har så tidiga frukostönskemål...

Håll i hatten!

Bli nu inte alltför chockade! (känsliga läsare får nöja sig med att läsa texten)
Men jag tror inte att ni någonsin sett såhär mönstrade gardiner hos Fröken Fräken?
Men jäsikens vad jag gillar dem! Och det är inte så att jag hängde upp dem igår heller, nänä, jag hängde upp dem för fyra veckor sedan och har inte tröttnat.

Men när det gäller jag och mönster så är det en stormig relation. Mönstret måste vara vältecknat, ha rätta färgnyanserna, inte kännas rörigt, ha de rätta proportionerna och färgerna får absolut inte "blöda ut" i tyget. Ett mönster som inte motsvarar dessa kriterier leder till bråk och tandagnisslan, och gardiner som åker ned fem sekunder efter de kom upp.

Och de kostade bara en tjuga på loppis!
(Ja, alltså, gardinerna såg ut på ett helt annat sätt då, jag har naturligtvis sytt om dem. Annars är det ju inget skojigt.)

Alltså, här motarbetar ju solljuset mig lite. Det är inte så att mönstret tar slut
mitt på gardinen. Men med tanke på hur sällan solen visar sig just nu
tycker jag inte att man kan klaga..

Marmorbricka

Alltså, man har ju sett en del snygga skärbrädor/brickor i marmor. Som den här i ett inspirationsreportage från Sköna Hem. Men då får man slänga upp 850 kronor också.

Vad man lätt som en plätt kan hitta är däremot marmorbrickor med handtag i rostfritt från det glada 80-talet. Men handtagen är inte snygga alls. Antingen kan man lätt skruva bort dem och de känns mer sparsmakade och lite franska, eller så kan man sätta fast egna handtag i läder.

Vips vips!
Kanske inte något som alla gillar, men JAG gillar det! Och tänk, det finns ingen viktigare person att göra nöjd.

Jultomten

Häromveckan så skrev jag ju ihop en nätt liten önskelista, där jag inte var särskilt hoppfull om att sakerna på listan mirakulöst skulle materialisera sig.

Men nu ska ni få höra! En otroligt snäll person mailade mig och sade att hon hade precis en vit String pockethylla, var jag intresserad av den? Och nu måste jag vara extra tydlig här, var jag intresserad av att FÅ hyllan?

Och det mina vänner kan ni hoppa upp och sätta er på att jag var! Gissa om det var en överlycklig Fröken Fräken som cyklade hem med denna hylla i korgen? Så nu är det nog så att man får börja tro på jultomten i alla fall.

Så återigen, TACK!!!

Längst ned: träburkar från loppis och keramikblad från Village.
Mittenhylla: vit ljusstake från Stockhome, Pringlesburkar omklädda med
självhäftande plast.
Hylla högst upp: burkar och bricka från IKEA

Här har vi återigen en dag av hällregn och grå himmel, och min plan är att äta scones, se en nyligen anskaffad dvd-box, pyssla som sjutton och helt enkelt inte gå utanför dörren.

Brevet till mig själv

Hej Fröken Fräken!

Just nu går du i gymnasiet och är allmänt förvirrad. Men var inte orolig, det här är Fröken Fräken år 2012, och jag kan tala om att det kommer att ordna upp sig. Och fastän jag är över 30 vet jag ändå vad jag talar om.

Förmodligen tänker du en hel del på hur du kunde välja Samhälls på gymnasiet. Men faktiskt är det så att ditt gymnasieval inte kommer att styra hela ditt liv. Du får massor av andra val. Hoppa på några av dem vettja! Allt behöver inte överanalyseras.

Du kommer på vad du vill göra i framtiden, får jobb som du faktiskt är superduktig på och den där känslan av att någon snart kommer på att du inte kan något, den försvinner faktiskt.

Vet du vad, det är ingen vits att gå omkring och vara hemligt kär i någon när man är 17 år. Tala om det istället, hur pinsamt det än känns. Annars går den där snubben och blir kär i någon annan, och du kanske alltid går och grämer dig litelite över det.

Fortsätt att stå för vad du gör och tycker. Det där med att hänga med innegänget är ändå inte din grej. Och många i det där innegänget är inte sådär himla coola såhär 20 år senare, det kanske hjälper att veta?

Man får ändra sig, och det kommer du att göra.

Jag ska inte ljuga för dig. Ibland kommer världen att kännas alldeles nattsvart och orättvist. Men ganska ofta kommer världen att inte vara fullt så dramatisk som den ter sig nu.

Kärleken kommer och kärleken går, men livet går inte under för det. För du kommer alltid att ha dig själv. Lita på dig själv och vad du kan. Jisses vilket bra resultat som du kommer att ha på högskoleprovet förresten!

Ha roligt! Glöm för guds skull inte det!

En sak har du helt rätt i redan nu. Du kommer aldrig att ha nytta av att kunna andragradsekvationer, så hälsa din mattelärare att han har fel.

Nu tänker jag inte berätta mer, för livet blir så mycket mer med överraskningar.

Here´s an idea

..vädret, vad tror du om att NÅGON MORGON låta bli att regna så fort jag ska cykla till jobbet?!
Jag vet, det är totalt nyskapande, och inte alls vad du är van vid, men ge det ett försök va? Vi måste alla försöka vara lite mer innovationsbenägna!

Säger jag, som först nu börjat tycka att det där med ugglor i inredningen, det är inte pjåkigt alls. Eller så är jag som vanligt, antingen gillar jag något innan det blir "trendigt" eller så gör jag det efteråt. För när alla ska ha precis samma sak (läs: batikkuddar) blir jag motspänstig.

Men är inte dessa uggleaskar helt bedårande?

 

När man verkligen inte kommer på något

Prolog:
Denna text påbörjades under lördagen den 29 september, men har på grund av sin komplexa problemställning inte kunnat avslutas förrän nu.

När en ny vecka nalkas kan man välja att påbörja den med positiva tankar  om vad som komma skall. Kanske rada upp roliga saker som man ser fram emot, allt för att göra veckan till en sådan angenäm upplevelse som möjligt.
Kanske detta även går att göra med årstider?
För obenhörligt nalkas vi vintern, hur mycket jag än stretar emot.
Kan jag komma på något positivt med vintern?

Lördag kl. 10.15
Få se nu här... något positivt med vintern... hm.... *rullar tummarna*

Lördag kl. 17.23
Kanske att.... nej...
Men om man tänker.... nej absolut inte...

Söndag kl. 08.45
Vad fan, frost under natten, ja nu dröjer det inte länge innan det är minusgrader jämt.. hm, ja det var inte heller något positivt med vintern...

Söndag kl. 14.30
Måste tända belysningen redan pga regnmoln. Är det inte lite mysigt med mörkret under vintern?
NEJ.

Måndag kl 10.00
Jamen, skärpning nu, något positivt med vintern finns det väl?
Förutom att allt dör, är begravt under snö, man håller på att frysa ihjäl och det är beckmörkt hela tiden.

Måndag kl. 17.20
Kommer hem från jobbet och en stor tavla har rasat ned från väggen, vält Sturehofkrukorna (dock klarade de sig) och ligger i tusen glasbitar på golvet. Trampar in en glasbit i foten. Jag kan inte bevisa det just nu, men det är helt klart vinterns fel.

Natten mot tisdag kl 03.55
Vaknar i vild panik för att jag drömmer att det kommit snö.

Tisdag 07.55
Cyklar i dimma och regn till jobbet. Överallt krälar det daggmaskar.
Och då slår det mig, på vinern ser man i alla fall inga maskar! Äntligen något positivt.
Fast. Kan jag överleva vintern med bara detta faktum att klamra mig fast vid? Tveksamt.


Eftersom det är himla tråkigt att kolla på vinterbilder så spanar vi istället in en inspirationsbild från Hemnet.