Det var en gång en dag

Det var visst inte herr Fräken som drabbades av åldersnoja. Eller så smittade han mig. För plötsligt dyker en mängd knepiga tankar upp i huvudet.

Jag tror på fullaste allvar att 1991 var alldeles nyss. När någon berättar om något som hände för trettio år sedan tänker jag att det var på 60-talet (och vet ni, det är det inte!!!) Jag kan till och med få för mig att jag inte var född för trettio år sedan, innan verkligheten hinner ikapp mig.

Så ser jag en film från tidigt 90-tal och jämför med hur skådisarna i den ser ut nu. Och inser att jo, det var nog ett tag sedan det var 1991. Då börjar man ju genast fundera på hur mycket man själv har åldrats, och så är paniken i full gång. Att utseendet förändras kan jag dock leva med - för rynkor är väl tecken på hur mycket man har skrattat?  - och jag får acceptera att det inte blir någon supermodell av mig i det här livet. Nej, det är när man börjar tänka på hur åren bara flyger förbi, och vad man hann med att fylla dem med, som man blir livrädd...

När är det liksom tänkt att jag ska hinna göra andra saker än att jobba?
Bo i Toscana och rusta upp en gammal lantgård till exempel?
Och om de nästa 20 åren flyger förbi lika snabbt som de 20 år som just passerat?

Har ni några planer som ni tänker att ni ska få tid att göra "sedan"?

Och, ett mer närbeläget problem. Är det i detta tillstånd tillrådligt att se filmen "En dag"?

Bild från "En dag" hämtad från sf.se

Party, party!

I lördags slog väderguden oväntat till och bjöd på sol och plusgrader.

Visst tänker ni samma sak som jag? Att äntligen kan sprayningssäsongen börja!

Simisalabim, ett par glas är nu ljuslyktor tack vare lite matt svart färg.

Vaddå, tänkte ni på något annat..?

(Nåja, nu är allt tillbaka till det vanliga, minusgrader och snöskottning på balkongen.)

Grattis!

Och så inleder vi mars med att säga grattis till herr Fräken som fyller år! Jämnt dessutom.
Jag tror att han har lite åldersnoja, så ni kan väl skriva lite uppmuntrande hälsningar till honom?

Vi firade redan igår med en hoper paket. I detta inlägget skulle det även ha funnits med en bild på en chokladkaka med glasyr, men av den kakan finns det inte mycket kvar. Vet du vad det beror på herr Fräken?

Hur man skriver en blogg

Så då var det alltså dags. Jag tänkte försöka samla mina tankar och åsikter kring hur man skriver på nätet, och då främst en blogg.

Bestäm först vem din målgrupp är.
Vill du använda bloggen som din personliga dagbok, kan du skriva hur som helst. Vill du locka andra får du tänka lite annorlunda.
Var personlig men inte privat. Berätta inte alla detaljer - få kan konsten att få ett besök på ICA att verka intressant! Jag berättar inte allt som händer i mitt liv, utan det som jag tror intresserar den målgrupp som jag skriver för, nämligen andra pyssliga, kreativa och inredningsintresserade personer.

Bestäm en inriktning
Vad ska din blogg handla om? Allt och inget brukar bli väldigt spretigt.
Bestäm dig för ett ämne som även kan få med andra. Skriver du bara om dina barn, intresserar det enbart din familj och släkt (om du inte är kändis eller kan konsten att skriva otroligt underhållande). Hitta ett bredare vinkling istället - barnuppfostran kanske?

Ha något att säga
Innan du börjar skriva ett inlägg, tänk igenom vad det är du vill säga - ha ett syfte.
Jag brukar försöka att koncentrera mig på en eller två saker. Hur man gör en lampa av hundra plastmuggar. Eller vad man ska undvika vid ett besök på Ikea.
Och "Tittar in för att önska er en trevlig helg" är inte ett syfte i min värld...

Hitta din stil - språkmässigt!
Utveckla ditt språk genom att läsa mycket, gå skrivarkurser och öva, öva, öva. Studera hur andra skriver, och vilka tekniker de använder för att beskriva och berätta. Men härma inte! Det tar tid att bli bra på att skriva. Jag har 4½ års universitetsstudier bakom mig och försörjer mig på att skriva.
Låt det synas att det är du som skriver och använd dina egna ord. Om du ska berätta om en film eller bok, skriv inte av texten på baksidan, utan berätta om handlingen på ditt sätt och varför du tycker som du tycker.
Använda inte heller olika företags produkttexter rakt av - det är ju din blogg, då vill man inte läsa vad någon annan tycker.

Grammatik
Kanske låter hur trist som helst. Men särskrivningar och felstavningar kan göra det svårt att förstå vad ett inlägg handlar om och att det roliga som du skulle berätta om helt försvinner.
Slå upp alla ord du inte förstår eller inte kan stava till.
Översätt inte din blogg med Google translate.
Och läs igenom ditt inlägg innan du publicerar!
 
Grafisk utformning
Om man ska läsa en blogg så gäller det även att den grafiska utformningen gör det lätt att läsa.
Välj bort röriga bakgrunder, kursiva eller "roliga" typsnitt och färgkombinationer som gör det svårläst (ljusblå text på svart bakgrund till exempel).
Gör texten luftig, och dela in din text i stycken - men akta dig för att skriva för långt! (som jag gör nu)

Och till sist...
Det perfekta inlägget är det som aldrig blir skrivet.

Vackra avskalade rum - tyvärr kommer jag inte ihåg var jag hittat bilderna...

Till alla er söder om Gävle

Till alla er som beklagar er över ett par centimeter nysnö.
Till alla er som hittar vitsippor på väg upp i rabatten.
Till alla er som kan se gräsmattan.
Till alla er som sitter ute på fik och dricker kaffe.

Ni har det väldigt bra ni.
Jag har en slalombacke på gården jag. Och inte kan jag åka skidor heller.

Suuuck.

Sensationell sortering

Ojojojoj!
Har jag världens bästa ordningstips till er eller vad?!

För det första: Töm ut allt som finns i dina skåp (Här är en varningens ord på sin plats - se till att ha gott om tid och energi även efter detta, för tappar du lusten här har du istället skapat världens största kaos och risk för fotskador pga allt du kan trampa på)

För det andra: Sortera sakerna efter sort. Ljusstakar för sig, skålar för sig. Böcker sorteras med fördel även efter färg.

För det tredje: Ställ in sakerna, men  BARA  en typ av sak i varje skåp. Ett skåp bara för gardiner, ett annat för glas. Ja, jag veeeet, ett helt sensationellt bra sätt att hålla ordning - istället för att bara trycka in grejer var som helst! Jag förstår om ni nu svimmar av förtjusning!

Och vet ni vad, nu ser jag att jag får plats med ännu fler charmanta gamla tallrikar! Det var ju en himla tur.

En skåpvansinnesplan

Här väcks man av strålande sol, så att man åtminstone kan låtsas som att det är vår och ignorera minusgrader och snöhögar i storlek som närmar sig en mindre slalombacke.
Således en perfekt dag att inleda operation "flytta om alla grejer i samtliga skåp" - det gäller att satsa högt. Och hoppas att jag inte tappar lusten precis när alla grejer är utburna och spridda överallt. Särskilt inte eftersom jag även tänkt fixa nya gardiner i både sovrum och vardagsrum, sy kuddar av fredagstygerna och göra en allmän storstädning.

När längtan efter det gröna blir för stor, och det ändå är för tidigt för att börja med vårsådder, så kan man alltid pilla ner vitlöksklyftor och strax har man ett gäng gröna uppstickare.

Fröken Fräken försöker att inte vara grinig

Så har man bytt sju-åtta plusgrader och barmark i Stockholm mot -10 och ytterligare en decimeter snö. Det var ju vår i huvudstaden! Nåja, det stoppade ju inte stockholmarna från att bära yllemössa, hermetiskt tillslutna dunjackor och gummistövlar (varför, varför har man det när det är barmark och det inte finns en regnpöl i sikte?)

Det fanns fortfarande gott om ledig plats i resväskan när jag åkte hem - hörrni ni på Granit, vad tror ni om att ta in lite nya grejer? Jag fick satsa på att samla inspiration, jag ser så mycket som jag lätt kan göra själv istället för att betala skrattframkallande höga priser för. Bästa inspirationen kom från en kollega som jag var hem till och som hade det så otroligt fint att jag nu har lust att göra om överallt!
Jag har egentligen en hel del andra iakttagelser att komma med, men jag försöker att inte inleda lördagen med grinigheter..

En del avslutar fredagen med att köpa fredagsblommor, jag köper fredagstyger.

Eller så kan man köpa både och.

När man är världsbäst

Idag hade jag två möten som jag verkligen inte sett fram emot. Jag var tvungen att ta itu med situationer som blivit ohållbara och räknade inte med att direkt mötas av hurrarop.

Men.

På det första mötet så lyssnade alla på mig (och inte på den mansperson i chefsposition som kört över mig tidigare), tyckte att mina förslag var toppen och gav mig fria händer.

På det andra mötet var jag tvungen att berätta att det uppdrag som jag fått inte gick att genomföra. Uppdragsgivaren köpte mina argument rakt av, ansåg att jag gjort det bästa genom att just säga stopp och att han ville anlita mig för ett annat uppdrag därför.

Fatta Fröken Fräken vad du klarar av!
Kan du försöka att komma ihåg det här till nästa gång när allt känns omöjligt?

Så nu firar jag med att dra till Stockholm - tjohej!

If anybody asks you who I am
Just stand up tall, look them in the face and say
I´m that star up in the sky
I´m that  mountain peak up high
Yes I made it
I´m the world´s greatest

Hur man undkommer

Ibland blir man tillfrågad om att ge sitt omdöme kring något som man verkligen verkligen inte kan säga något positivt om. I det här fallet skulle det rent hypotetiskt kunna vara gårdagens delfinal i Melodifestivalen. Alltså heeelt hypotetiskt. Ska man då ljuga eller rakryggat yppa sanningen?

Eller finns det en väg mittemellan? Jag brukar satsa på att byta samtalsämne i svaret. Som att säga att det är ett himla bra program att virka till. Man hinner tex få ihop en hel liten avlång kudde. Det är ju ingen paljettkudde från Tine K, men det hade inte varit min stil heller.

Och visst är ni också övertygade om att Sherlock fick hjälp av Molly med att få en annan kropp att se ut som honom, och hade anlitat någon som cyklade på Dr Watson så att han skulle bli så pass förvirrad att han inte kunde se att liket inte var Sherlock?
Spänningen är olidlig!

Jag drömmer vidare

När man är liten drömmer man om att bli prinsessa, bo i ett magiskt slott, ha tiara och rida runt på en vit häst, samtidigt som man härskar över världen.

Som tonåring vill man bli kändis, få en massa gratiskläder, bjudas på häftiga fester och fortsätta att tänka på sig själv.

Som 30-någonting så vill man bara att folk ska sluta lägga sig i ens jobb ("Men skulle det inte vara skojigt med en regnbågsfärgad affisch och lite festliga typsnitt överallt? Och så hyr vi in Mick Jagger som konferencier?") och att få sooooova.

Charmant ljuslykta, modell strre, som fyndats på Ica Maxi.
Fast jag har naturligtvis målat om den.

Och hörrni - var ni inte mer tjusade än så av mina drömgäster? Eller ni kanske var så avis på det trevliga sällskapet att ni är helt mållösa?! Jag tror att inlägget om Hur man skriver en blogg skjuts upp ett tag till...

Drömgäster



Kök från kvanum.se


Eftersom nästan lika många röstade på Drömgäster som Hur man skriver en blogg, får det väl helt enkelt bli två inlägg! Kan hända att det blir ett om Färg, form och funktion också, men det behöver jag lite mer tid för eftersom det kräver en del tid för fotografering..

Jag är, i princip, helt ointresserad av matlagning. Javisst, jag äter för att jag måste, och visst är det gott med till exempel kyckling yakitori, men jag är inte den som ägnar lördagskvällarna åt att framställa fänkålsskum eller experimentera med rödvinssåser. Så min middag äger rum i ett par bekväma soffor, i ett vackert rum med altandörrar på vid gavel, och sommar och hav alldeles utanför. Och med någon annan som kock!

Får man nu bjuda in vilka gäster som helst så väljer jag att både bjuda in de omöjliga och de kreativa.
(Alla namn är klickbara, så att ni kan läsa mer om de här tjommarna)

Tage Danielsson
Tage verkar vara både väldigt intelligent och rolig, och rolig på ett sätt som inte bygger på förnedring av andra. Full av idéer och ett starkt samhällsengagemang. Och med ett underbart språk! Jag kan tänka mig diskutera språkliga stilar halva kvällen med honom.

Karl-Arne Holmsten
En skådespelare från den tiden då det var lite stil på saker och ting. Dessutom har han spelat Christer Wijk! Och så är jag nyfiken på hur det gick till när han och Inga Gill träffades.

Lotta Månsson
Hur kan man ha en middag utan att bjuda in Lotta, skapad av Merri Vik? Helt omöjligt! Denna färgstarka fröken tycks kunna förgylla alla sammanhang som hon deltar i! Jag kan dessutom få reda på vad som har hänt med Gigi, vilken stad hon egentligen växt upp i och hur Ping Pong-Kalles Poporkester lät.

Dag Hammarskjöld
Tänk att ha lämnat denna värld alldeles för tidigt, men ändå uträttat så mycket. Hans liv och gärningar fascinerar mig. Det enda jag är rädd för är att jag ska känna mig som i ett litet gruskorn i jämförelse.

Anders och Claes Eriksson
Jag tänker mig att jag får väldigt väldigt roligt i dessa herrars sällskap. Mer behöver inte sägas. Eller jo, båda två verkar ha en stor portion integritet, och det imponerar på mig.

Mary Russell
För att jag hoppas att hon har funnits på riktigt, och vill veta vad som blev av henne.
Och, hur det är att vara gift med Sherlock Holmes.

Estrid Ericsson
Otroligt begåvad, driftig och förmodligen med en rätt rejäl portion skinn på näsan. Att driva eget som kvinna på 1920-talet kan inte ha varit helt enkelt.. Hur gör man affär av sin kreativitet, det vore intressant att få veta.

Uppdatering! Hur kunde jag glömma?! Naturligtvis ska ytterligare en gäst vara med:

Tony Hill
Värsta bästa psykologen, som är vimsig som få och alltid bär på plastpåsar. Man måste ju ha med en som sagt "If religion is the only thing that keeps us alive, then God help us all". Förmodligen skulle han kunna analysera oss alla och kanske hjälpa mig att förstå varför jag blir så nervös när jag ska ut och resa.

Har jag glömt någon mer?