måndag 13 augusti 2012

Om det gör mig lycklig

Först finns allt det som man måste ha för att överleva. Mat, vatten och sömn till exempel.

Sedan kommer allt det man behöver för att leva, det som är ens passion. Man kan knappast undgå att min passion och stora intresse är att få vara kreativ och skapande, att pyssla. Det är vad som får mig att må bra och gör mig lycklig. Från detta får jag energi till allt annat i mitt liv och som gör det möjligt för mig att ge något till andra. Jag är fullkomligt övertygad om att det som gör en lycklig ska man fortsätta att göra.

Så, när en släkting talar nedvärderande och förminskande om mitt skapande och tycker att jag borde prioritera viktigare saker, och med det prioritera att göra saker som denne släkting tycker är viktigt då blir jag än mer övertygad om att denne person inte är någon som jag behöver i mitt liv.

17 kommentarer:

kungen o majkis sa...

Ja vad ska man säga. Skulle någon säga till mig att jag borde pyssla o virka mindre...ja, då känner nog inte den personen mig. Och bryr sig nog inte så mycket om mig heller. För de som känner mig vet att att blir glad av mitt pysslande, det är det som lyfter mig när jag har det svårt i övrigt. Mitt pysslande, i kombination med mina vänner och barn är det som ger mig min energi i livet. Eller ja, barnen tar ju lite energi ibland också...men de brukar ge tillbaka den efter en stund ;-)!

Jag tycker att du kan säga till din släkting att denne borde börja pyssla mer, för efter vad jag har sett på pysselbloggar verkar pysslare vara mycket trevliga och mysiga människor.

Man får göra slut med släktingar, fröken Fräken. Man får det.

Ewa`s Galleri sa...

Förstår dig ,det är ju sina fritidsintressen som gör att man orkar med alla tråkiga måsten
Jag skulle inte klara av att sluta måla varken tavlor eller möblerna som jag fyndar ,eller tänk att inte få gå på loppis
Hon kankse är avundsjuk för att hon inte har några egna ideer om saker hon kan göra
ha en skön pyssel måndag

Johanna Stålros sa...

Den där släktingen borde du dra en säck över huvudet på...fyy men stark som du är så låt det rinna av dig, din kreativitet ska ingen få ta ifrån dig. Kram Johanna

Anonym sa...

Strunta blankt i vad släkting har att säga, umgås (ännu!) mindre och bestäm dig för att du vet bäst vad du behöver när släktingen ringer och klagar nästa gång...för det kommer ju absolut bli en nästa gång,och en gång till, det blir det alltid med den sorten.../Susanne

C sa...

Och vad menar denna släkting att du skulle göra istället? Vad jag förstår så jobbar du redan och tjänar till ditt uppehälle. Fritid är väl fri tid? Och ditt liv är väl ditt liv. Nä, be denna inskränkta typ att fara och flyga. Och hälsa från mig!

Helen sa...

Ja, vad ska man säga, var och en får ju tycka vad den vill, det kan man ju inte ändra på men man behöver inte tala om det för allt och alla, detta försöker vi lära våra barn. Man måste tänka på vad man säger och hur det känns hos den man säger det till. Din släkting verkar ha missat den lektionen. Jag förstår att ditt pysslande är viktigt för dig, det är mitt för mig också. Hoppas att du kan bortse från vad din släkting säger!

Vi är många som uppskattar ditt pysslande!
Kram

Hanna sa...

Ja då tycker jag att man missat en hel del. Att pyssla är att leva för mig.
Detta kanske inte har så mycket med saken att göra, men jag tycker det är viktigt. Jag känner en person som är deprimerad och bara måste pyssla för att må bättre, så får disk och allt annat vara. Det kan bli ganska stökigt runt den här personen i hemmet, men hade han/hon inte fått hålla på med det den gillar så hade det troligen blivit ännu mer medeciner. Pyssel är inte bara ett tidsfördriv, det är viktigt för välbefinnandet och nästan ett måste för endel.
Så sådana kommentarer gör mig riktigt arg.

Kram
Hanna

Majalena sa...

Snälla söta du gör omdelbart slut med denna en energitjuv till släkting. Eftersom jag själv varit med om liknande saker i alldeles för många år, så är det numera en befrielse att inte behöva ha kontakt med min släkting. Kontakten upphörde i december, och jag behöver inte längre ha ont i magen och bli ledsen/arg när hon ringt mig. Numera träffas vi bara vid större släktkalas och då hälsar jag bara på henne och sen inget mer, känns så bra. Du ska inte alls låta henne nedvärdera och trampa på dig längre. Du har inga skyldigheter att ta emot mera
elakheter av henne, BASTA!!!

Glaver sa...

dra mig baklänges vad jäkla fräckt!!!
Jag mår illa av bara tanken att det du gör ska vara mindre värt än det din släkting gör. Nä fyyyy tusan fortsätt pyssla och sprid din krativitet till oss som begriper oss på den. För vi gillar det!!

Nyanser av vitt sa...

Avundsjuka kallas detta fröken.
Är det samma elaking som du skrev om en annan gång?

Systrarna Hjertén sa...

Dags att klippa banden?!

Kicki sa...

Sanna ord Du skriver. Det är jätteviktigt att göra sånt man får energi av. Dessutom behöver man inte de människor som suger energi....eller så får man stänga av...jag vet inte vilket som är bäst.
Tack för bra ord//Mvh Kicki

Jo sa...

Det verkar tyvärr inte som om det finns något annat sätt att lösa det på än att plocka bort den person ur ditt liv. Får man inte ut nåt av personen, är det lika bra att han/hon försvinner.

Pyssel är bra för själen. Om man inte tycker detta, får man ju ändå respektera att andra får ut mycket av det?

Designe sa...

Åh va jag håller med dig! Varför ska man inte få göra saker man blir lycklig av, det gynnar ju även de i ens närhet! Äh, är bara avundsjuka! Fortsätt som du gör för du inspirerar! Tack för ordspråket! Det ska jag spara!
Kram

Laila sa...

*suckar och skakar på huvudet* Hur orkar person bry sig så mycket om vad andra borde göra och inte göra?
Du trivs och det funkar!
Kör ditt race ♥

Rafaellascreativa sa...

Jag tror nog att släktingen vill vara med dig för du är så himla rolig, hon tycker nog att pysslandet stjäl tiden du borde vara med henne? Ibland tänker jag likadant, så fort jag slutat jobba vill jag sy , virka m.m men vänner och släkt vill umgås .. Känner mig lite taskig när jag säger ifrån , men jag måste få ha den tiden med mitt skapande.. sluta inte umgås med släktingen , tror bara det är brist på kommuniktion och behov! Kram

Fröken S sa...

Vilken tråkig inställning från din släkting. Vem kan värdera vad som är viktigt i ditt liv, det måste ju vara du själv, inte din släkting!

Vad tröttsamt att ha en sådan person i sin närhet. Energitjuvar göre sig icke besvär!

Utan mitt kreativa utlopp skulle jag inte må bra, och när jag läser din blogg får jag den känslan om dig också. Fortsätt med det som får dig att må bra!