Just nu går du i gymnasiet och är allmänt förvirrad. Men var inte orolig, det här är Fröken Fräken år 2012, och jag kan tala om att det kommer att ordna upp sig. Och fastän jag är över 30 vet jag ändå vad jag talar om.
Förmodligen tänker du en hel del på hur du kunde välja Samhälls på gymnasiet. Men faktiskt är det så att ditt gymnasieval inte kommer att styra hela ditt liv. Du får massor av andra val. Hoppa på några av dem vettja! Allt behöver inte överanalyseras.
Du kommer på vad du vill göra i framtiden, får jobb som du faktiskt är superduktig på och den där känslan av att någon snart kommer på att du inte kan något, den försvinner faktiskt.
Vet du vad, det är ingen vits att gå omkring och vara hemligt kär i någon när man är 17 år. Tala om det istället, hur pinsamt det än känns. Annars går den där snubben och blir kär i någon annan, och du kanske alltid går och grämer dig litelite över det.
Fortsätt att stå för vad du gör och tycker. Det där med att hänga med innegänget är ändå inte din grej. Och många i det där innegänget är inte sådär himla coola såhär 20 år senare, det kanske hjälper att veta?
Man får ändra sig, och det kommer du att göra.
Jag ska inte ljuga för dig. Ibland kommer världen att kännas alldeles nattsvart och orättvist. Men ganska ofta kommer världen att inte vara fullt så dramatisk som den ter sig nu.
Kärleken kommer och kärleken går, men livet går inte under för det. För du kommer alltid att ha dig själv. Lita på dig själv och vad du kan. Jisses vilket bra resultat som du kommer att ha på högskoleprovet förresten!
Ha roligt! Glöm för guds skull inte det!
En sak har du helt rätt i redan nu. Du kommer aldrig att ha nytta av att kunna andragradsekvationer, så hälsa din mattelärare att han har fel.
Nu tänker jag inte berätta mer, för livet blir så mycket mer med överraskningar.
18 kommentarer:
Underbar text! Tänk vad mycket vånda man kunnat slippa om man hade fått just ett sådant brev när man gick omkring på gymnasiet och oroade sig för att inte ha de coolaste kläderna, den snyggaste pojkvännen, de rikaste föräldrarna m.m m.m!
Superbra! Det här brevet ska jag visa min 17-åriga dotter, som visserligen inte går samhäll (som jag gjorde) men som behöver läsa de där bra sakerna du skriver.
Det är inte samma sak när mamma säger dem!
Toppen fina du, tack för att du delade med dig!
Ha en fin helg!
Kram Suz
Vad bra skrivet.
Vi fick faktiskt skriva ett sådant brev i ettan på gymnasiet, första veckan. Som vi sedan fick på studenten.
Mitt stämde inte alls hop med verkligheten, vilket jag vid brevskrivandet trodde var att jag och min kille fortfarande var ihop och bodde i en etta i Säter.
Hua. Så blev det inte. Tack och lov.
Trevlig helg! Kram
UNDERBART!!! Helt otroligt bra. Och väldigt värdefullt. Är här o lullar på din blogg mest varje dag och älskar den, så passar på att tacka för all övrig inspiration också. TACK! Trevlig helg/Anna
Jag ryser när jag läser detta!
Så fantastiskt underbart jättesant!
Tänk om man fått såna rader till sig under den tiden. Då hade jag lagt energin på helt andra saker. Kanske hade jag inte förtvivlat gråtit och skrikit när mammas man fått jobb i Spanien med erbjudande om att flytta dit (vilket vi inte gjorde sen). Absolut hade jag dumpat killen på Kos som faktiskt bodde i min stad och som blev ett tre års helvetiskt jobbigt förhållande. Helt klart hade jag nappat på min (då) stora kärleks förslag om att vi skulle dra till Alperna och ski-bumma när vi blev arbetslösa (under en paus i förhållandet ovan).
Fast då kanske man inte haft det som man har det nu!
Jag ska visa det här för min tonåring!!
Ha en underbart fantastisk dag och tack för din fina blogg!
Du är klok du Fröken Fräken! Ett brev som alla borde läsa och ta till sig.
Vilka fina lyktor. :) Trevlig helg!
Kram
Kan bara hålla med ovanstående kommentarer, du skriver väldigt klokt.
Alla val man gjort i livet, vissa blev bra andra mindre bra, men man växte med dem. Hade behövt ett sådant brev när jag gick på gymnasiet.
Kram
Får jag sno brevet och dina tankar? Min dotter skulle verkligen behöva höra dessa ord från någon annan än mig att det finns möjligheter där ute i livet! Jag tror på livet efter att livet lärt mig det! Men varför kommer man på det så sent... när det känns som om det nästan är för sent? Nåja... jag har inte gett upp... En regnfri dag kommer nog snart och DÅ kan jag besegra berget!
Ha en underbar helg
Ps... Dina lyktor är bara sååååå underbara!!! Ds
Vilket underbart brev, det ska jag visa för dottern som är mitt uppe i värsta tonåren just nu, med allt vad det innebär.
Jättefina lyktor har du också, så himla fina alltså.
Kram kram
Victoria
Ja jösses... om man hade vetat en bråkdel då av vad man vet nu...
Längesen jag varit här, får allt ta en stund och kika runt nu ;) Kom att tänka på dig eftersom jag idag visar kudden du sände mig en gång :) Faktiskt så var jag nyligen med i ett tidningsreportage (syns i några inlägg bakåt) och där var också kudden med på bild.
Önskar dig en trevlig och pysslig helg!
Ann-Christine
Jo vi gick nog samma samhälls och det ordnade ju sig ;)
Hur länge sen är det du tog studenten??
E: Vad spelar det för roll när jag tog studenten? Men om några år närmar det sig 20 år sedan, påstås det. FÖr mig känns det som för fem år sedan..
Hahaha! Fantastiskt bra skrivet, kunde inte sagt det bättre själv!
Tänk om man hade kunnat få ett sånt där brev från sig själv. Undrar om det förändrat något eller om det är tack vare allt man gått igenom som man faktiskt blev så bra och klok som man är...?!?!(hehe)
Haha, ja du, ett sådant brev hade man behövt få då. Om inte annat för att man inte skulle ta så förfärligt allvarligt på allt. Jag hade en väldigt rolig gymnasietid och mådde bra på de flesta sätt, men man hade alltid något som gnagde liksom. Bara en sådan sak som utseendet! Herregud, om jag kunde få tillbaka den kroppen jag hade på gymnasiet som var vältränad, men som jag SÅKLART inte var nöjd med, då skulle jag vara överlycklig idag! Om jag vetat då hur lite vissa saker skulle betyda i framtiden och hur bra man egentligen hade det så kanske man skulle ha njutit lite mer av livet?
ojoj, det brevet hade jag också behövt! Vad jag precis som fröken dock aldrig behövt är de där andragradsekvationerna...eller sinus och cosinus eller vad det stod på knapparna på miniräknaren.../Susanne
Fint skrivet!
/Helena
Vad fint skrivet! Det berörde jättemycket.
Skicka en kommentar