När man känner sig som Atlas

Alltså, vissa dagar går man omkring och tycker att alla andra (ja, egentligen inte alla, men det känns så) är idioter.

Andra dagar så tycker man att man själv är en idiot.
För att man inte har fattat något.
För att man inte ens har fattat vad det är man inte har fattat.
För att det verkar som om alla andra har fattat, alla andra utom jag.
För att man känner sig så himla trögfattad.

Och då är det lögn att försöka tala förstånd med sig själv.
Att komma med argument till varför det som hänt faktiskt inte bara är mitt fel.
Att säga till sig själv att  det där med att undanhålla information från någon faktiskt är en härskarteknik, just för att få någon att känna sig så här dum.
Att säga att det inte är så himla lätt att göra något som man aldrig har gjort förut.
Att säga att man inte kan veta sådant som ingen talat om för en.
Att säga att det inte är någon idé att älta.

Men en sak vet jag. Det är i alla fall inte mitt fel att det snöar utomhus just nu.