När jag var en mini-Fräken (inte alls på dinosauriernas tid, vill jag påpeka) så var det bästa jag visste en riktigt stor släktjul. Ju fler släktingar desto bättre, helt enkelt.
Men på den tiden behövde man ju inte bekymra sig om var moster Agda och kusinerna Pettersson skulle sova, vems recept på sillsallad som skulle följas, om farbror Arne köpte julklappar till morfar som han lovat eller hur man skulle göra med alla som inte kom överens men ändå skulle hålla god min, för nu skulle julefriden härska, gudbevars!
Det jag drömmer om nu är en riktig Last Christmas-jul! Och kom igen nu, ni andra som också är födda på sjuttotalet, visst drömmer ni om det också?
Dra iväg med ett gäng kompisar (utan barn) till värsta skidstugan, äta middagar, spela brädspel, ha snöbollskrig, elda i brasan och ha jättefluffigt hår? (jag kan vara utan krossade hjärtan och broscher som byter ägare dock)
Ha en riktigt whamalicious helg!
11 kommentarer:
ooooooooo ja... tänk att få rymma en liten stund och bara mysa! Med riktiga vänner... *suck* som alla hjälps åt med maten och disken och inte blir för fulla!
Åh, tack för den nostalgiska tillbakablicken!
Visst drömde jag om att få tillbringa en julhelg sådär, men jag drömde å andra sidan alltid efter sånt som pågick någon annanstans när jag var tonåring. Det är rätt skönt att ha blivit vuxen och mogen och tillfreds med det liv man lever nu!
Låter inte fel,Skulle gärna åka iväg
Ha en skön fredag
Ha, ha! Vad roligt du beskriver dina jular. :)
Ja, lite Last Christmas hade inte varit fel.
Kram Linda
Ja..jag är sådära fint kluven..för ena sidan av mig älskar julen och allt där till med släkt och julmiddag och slagsmål om paketen i julklappsspelet, mammas kolor och allt härligt..den andra halvan av mig önskar precis en sådan Last Christmas helg med vännerna i en fin liten stuga.
Senast i förgår när jag och mannen stod och kollade på resor utanför resebyrån, ni vet de där fina listorna som sitter i fönstert, sa jag att jag hellre hade åkt efter nyår så man fick vara med om de två mysiga helgerna.
kram kajsa
Jag behöver inte bekymra mig om moster Agda men jag skulle gärna samla ihop ett härligt kompisgäng och fira julen i en skidstuga med eld i brasan och sällskapsspel.
Jag är nog fortfarande inne på julfirande med familjen. Men så är jag född väldigt sent på 70-talet, så jag kanske blev lite förstörd av 80-talet? ;-)
Nyår däremot, det skulle jag gärna fira i "wham style".
Ha en fin 1:a adventshelg!
Jag är på! Iaf om jag får ha sådana där fluffiga pälsskor! :D
Förr om åren var det faktiskt julfesten med kompisgänget som var det bästa med julen. Firandet hemma med familjen var såklart trevligt det med, men det var en lugnare tillställning.
Numera har de flesta kompisarna två barn/par och det är ett väldans ståhej. Halva meningar och uppmärksamheten ligger (såklart) i att hålla efter barnen. Det är självklart en naturlig utveckling, vi kan ju inte vara unga studenter och leva så resten av livet, men just julfesterna saknar jag jättemycket.
Vem vet, de kanske kommer tillbaka när ungarna är tillräckligt gamla för att ta hand om sig själva? :)
Oh yes! Har gjort det där en gång, dock utan kraschade hjärtan... Är nästan beredd att ha pudelfrissa igen för ändamålet!//kram maria
Jaa!! jag hade mer än gärna firat en sån jul men var i hela friden gräver man fram vänner utan barn?! Ja i min ålder då.. I min bekantsapskrets är det bara jag som valt att inte skaffa barn & det ses inte alltid med så blida ögon kan jag säga..
Det där satt vi o drömde om på bildlektionerna i åttan. Vi satt i grupp o jobbade o vi var pratigaste gruppen. Det var innan man vuxit till sig, skaffat måsten och fastnat i traditionshjulet. Jag blev outcast häromdagen när jag föreslog för min mamma (som står för lokal för julfirandet iår):
"kan vi inte gå ut o äta ett rejält julbord helgen före jul och sen kör vi en lyxig trerätters på julafton?". Sen fick jag ducka o springa.
Rödkålen och janssons byter man inte bort sådär. Tydligen.
Ha en bra dag!
Skicka en kommentar