Om någon drabbats av outsäglig sorg, stöttar man då genom att vara tyst, eller genom att säga ”Du, det är faktiskt skit det som har hänt, och jag kan inte trösta genom att säga att jag vet hur det känns, men behöver du hjälp så finns jag här”
Om man är missnöjd på sitt arbete eller i ett förhållande till exempel, blir det bättre om man är tyst eller om man står upp för sig själv och säger hur det känns?
Om det här med kärnkraft skrämmer livet ur en, är det bättre att vara tyst eller att väcka debatt?
Om man vill visa någon respekt, hur gör man då?
Bara några tankar som flög genom mitt huvud idag apropå bloggtystnad...
23 kommentarer:
Mycket bra tankar som flög genom ditt huvud tycker jag:)
Kram
Bra Tankar.
Själv har jag oerhört för att vara tyst.
Tänker på dig och hoppas set löser sig
Kram Maria
Trevlig helg tjejen!!
Brukar sällan vara bra att vara tyst...ut med det istället!
Ha det bra!
KRAM från mig!
Jag håller helt med.. jag förstår inte bloggtystnaden. Det är väl bättre att skriva..
Ha en härlig helg!!
Kram
Att ha en tyst minut är ju ett väldigt vanligt sätt att visa respekt och sorg, både i Sverige och andra land.
Och i de allra flesta sorgrelaterade fall jag varit med om handlar det betydligt mindre om vad man gör, bara man gör något och visar att man bryr sig. Sedan är det upp till var och en att bestämma vad som känns rätt. Att följa bloggtystnaden, skänka pengar eller skriva en debattartikel. Eller alla tre alternativ.
I fallet om Japan handlar det ju inte heller bara om atomkraft, utan om en humanitär katastrof på flera plan.
Många bra tankar som det tyvärr inte alls finns svar på... allt är upp till var och en...
Trevlig helg på dig!
Kram Anna
Håller med!
Ärlighet varar längst!
Angående det här med bloggtystnaden som är idag, så kom det som en räddning i min akuta bloggtorka igår kväll, helt krasst.
Men det känns lite knepigt, jag skrev ju om Japan häromdagen så det känns som att jag redan visat mitt deltagande. Och så vill jag ju gärna hålla liv i min blogg, då jag inte har så många besökare ännu. Men men...
Trevlig fredag och på återseende på lördag :)
Bra fredagstankar tycker jag.. hihi.. tycker det är bra att vara tyst när någon inte ens bett om ens åsikt om ex ett plagg, frisyr eller annat.. frågar man så får man ta ett svar men inte annars. Tycker inte man ska vara tyst när någon mår dåligt.. bättre att bekräfta som du säger..:)
Kram på dig! Josefin - mylovelygrandma
Bra tankar! Och bäst: ATT du faktiskt tänker och reflekterar kring viktiga saker. Ibland gör man inte rätt, men att ändå ha försökt göra sitt bästa i en svår situation räcker långt! Kram till dig, och hoppas du får en fin fredagskväll! Jennica
Jag funderade lite i samma banor som du härom dagen. Det var när
jag såg en fb-kompis som uppmanade alla att gå med i en grupp som var startad för att hedra minnet att de omkomna och deras anhöriga i Japan. Fin tanke, men samtidigt så ger det ju alla i Japan betydligt mer hjälp om man skickar iväg ett sms eller nåt och skänker en slant istället för att klicka Gilla på en fb-grupp.
Lite samma med denna bloggtystnad, tycker jag. På ett sätt är det ju fantastiskt att så många människor samlar sig och gör gemensam sak, men själva tystnaden förstår jag inte. Att inte bara säga att "den 18 mars skall vi alla skäna 50 kr var och samtidigt uppmana alla andra att göra det", istället. Tystnaden hjälper inte någon.
Men men... det är upp till var och en och jag tycker ändå att det är bra att så många gör någonting. Och det är nyttigt att få lite perspektiv på saker och ting ibland ibland.
Hoppas du får en mysig fredagkväll och helg! :-)
Ja, jag funderade också. Och jag kom fram till att en dags bloggtystnad kändes lite märkligt som ett uttryck för respekt. Men alla måste ju göra som de känner!
När det gäller att möta någon med stor sorg kan jag säga av egen erfarenhet att tystnad är det värsta. Vilka ord som helst är bättre än tystnad. Men det där är ju högst individuellt naturligtvis!
I alla fall önskar jag dig en trevlig helg och jag antar att du tycker att det är skönt med fredag! (Riktigt fin bild för övrigt!)
Ellinor
Nä - tystnad är ju värdelöst - när det gäller viktiga saker.
Ha en fin helg och hoppas att du får ett nytt jobb fort. KRAM frida
Många bra tankar där!
Eftersom jag själv gått igenom en stor sorg, så kan jag säga att det som gjorde mig mest besviken på mina vänner var just detta att de var tysta. Ok, att de också sörjde, men de kunde åtminstone sagt något.
När det gäller jobbet är det lättare sagt och gjort. När jag mådde som sämst på jobbet hade jag fullt sjå med att bara överleva och då var det enklast att "tiga och lida". Nu när jag mår bättre i mig själv, så har jag också lättare för att stå upp för mina åsikter och inte låta folk köra över mig.
Självklart är det individuellt hur man gör, men väl värt att tänka på.
Ha en skön fredag!
Kram
Att säga vad man tycker är aldrig fel bara man står för det och det är jag övertygad om att du gör.
Fina roskrukor....
Sköt om dig fröken
Hej, har läst din blogg i snart 2 år, du är en stor inspirationskälla även om vi aldrig mötts!
Jag tycker absolut att du skall stå upp för dig själv, ingen annan gör det.
Kramar
Stora frågor som är svåra att hitta svar på. Ibland är man tyst för att man är rädd för att säga fel, men kanske ska man inte vara så rädd?
Jag har också hägg på bloggen idag :) Ha en skön pysselhelg, och grubbla inte för mycket!
Dom i sin närhet vill man stötta med ord till tröst, såklart.
Att lyfta tankar till debatt är det bästa för att försöka förändra.
Att hedra med "tyst minut",för Japan, är ett sätt att visa sympati.
Men kan man så tycker jag att man ska skicka en slant för att hjälpa. Det ska inte bara vara tomma ord, för att det är på ropet i media.
Kram Lissen
Jag visste tyvärr inte om att det skulle vara bloggtystnad i går...
Hmmm... när det gäller att trösta andra så tror jag det är olika från person till person. Bäst att vara sig själv, tänka efter vad man själv hade önskat. Bara att visa att man finns till hands och lyssnar om det behövs räcker långt. Visa att man inte nonchalerar den andras känslor. Knepigt...
Önskar dig en fin helg!
Måste bara påpeka att jag tolkar bloggtystnaden som samma sak som när man håller en tyst minut...?
Man behöver inte pladdra på, men att vara tyst när någon sörjer/ är ledsen är inte bra enligt mig. Det finns olika sätt att säga att man bryr sig, men huvudsaken är att man visar ATT man bryr sig. Tystnad från dem man har runt omkring sig i ett sådant tillfälle suger.
Jag tror inte heller på bloggtystnad, även om jag fattar vad de är ute efter. Jag tror mer på hjälp i annan form när det gäller Japan.
När det gäller jobbet... Det beror såklart på vad det finns för andra alternativ till jobb. Ibland kan man sänka sin "karriär" för en lång tid framöver genom att säga vad man tycker och då får man kanske bita sig i läppen och tänka att det kommer nog ett tillfälle någon gång då den hemska personen får sitt. Men för övrigt är det ingen som tackar dig för att du är tyst, allra minst du själv.
(Säger hon som en gång sa till sin chef att han är som en seriefigur...)
Jag hoppas verkligen inte att du behöver lida i det tysta på ditt jobb vännen, även om jag inser att det är tungt där just nu!
Kram
Skicka en kommentar